Sång, musik och danssaga

Trolltagen
Storforsen, ÄlvsbynKoreografi: Mats IsakssonScenografi: Veronica LeoGästartister: Tommy Nilsson
och Katarina Rimpiolen lyste och det var växlande molnighet när undertecknad förväntansfullt styrde kosan mot Storforsen för att se den alltid lika trevliga och gemytliga danssagan Trolltagen som dansas till musik av Ralph Lundsten. Det var cirka 1.200 personer, enligt arrangörerna, som hade slagit sig ner bland stenar och vattenfyllda jättegrytor framför den vackert belägna scenen. Jag bara älskar det stället, som är en pärla i den norrbottniska naturen. 20-årsjubileum
Den trevliga konferenciern Kristina Marklund inledde med att hälsa oss välkomna och prata om Trolltagens 20-årsjubileum. Hon hade tyvärr också ett tråkigt besked, nämligen att en av gästartisterna, den samiska sångerskan Sofia Jannok, hade blivit sjuk och belagts med både tal- och sångförbud. Men man hade ordnat en ersättare i form av den unga samiska sångerskan Katarina Rimpi från Ålloluokta, som kändes som en mycket värdig ersättare. Rimpi jojkade och sjöng med en närvaro som inte kan ha lämnat en enda själ oberörd. Den gamla jojken Älvens röst, som handlar om tiden före Vattenfalls bojor, bildade en enda symbios med bruset från den orörda och för evig tid, förhoppningsvis, outbyggda Storforsen. Rimpi pratade mycket om kärlek och saknad och tillägnade sin farmor en jojk som var oerhört vacker att lyssna till. Den avslutande vaggvisan var en fin avslutning på en alltför kort stund. Fräsch och avspänd
Nästa artist att äntra scenen var Tommy Nilsson, som såg fräsch och avspänd ut. Han såg ut att trivas i Storforsen, något som han sedan bekräftade. Nilsson inledde med att framföra Öppna din dörr i en mycket bra version där hans stämma ljöd väl i den vackra naturen.Vi fick sedan höra fyra låtar till innan den korta, men fina konserten var tillända. Förutom att sjunga så läste Nilsson fina dikter vid ett par tillfällen. De orden är hämtade ur en bok som han hoppas få klar innan sin 50-årsdag. - Jag hinner, för jag har ju 26 år på mig, skojade han innan han klev av scenen.Danssaga lockar publik
Så till Trolltagen då, denna danssaga som verkar fortsätta att locka publik. Inte så konstigt eftersom det här är en fin berättelse med fina dansinslag och både vackra och roliga scenkläder. Dessutom gör Ralph Lundstens elektroniska musik mycket för stämningen. Trolltagen är ju berättelsen om hur sex små flickor rövas bort av en Virvelvind och hamnar i fångenskap hos trollen. Hur det går vet säkert de flesta av oss som var där, men vad spelar det för roll? Det här är en berättelse som tål att ses om och som förhoppningsvis får fortsätta att framföras i många år till. Nytt för i år var att vi fick se ytterligare en dansföreställning, kallad Elementen, i direkt anslutning till Trolltagen. Det är en berättelse som är högaktuell i dessa tider av klimathot och nersmutsning av vår jord. Berättelsen handlar om hur Moder Jord blir sjuk och måste tas om hand av någon. Vem är då denna någon, om inte vi själva!? Bra dans och scenkläder som verkligen tydliggjorde hur vi far fram med vår jord. Stort plus för de kläder som barnen som gestaltade bacillernas anfall hade. Elektronisk musik
Allt detta framfördes till elektronisk musik av kompositören Fredrik Högberg. Det var musik som väl kompletterade och förstärkte vad som hände på scenen, och som bar tydliga drag av industrirock och hade influenser från elektroniska rockgrupper som Tangerine Dream och Kraftwerk. Det var ett mycket bra drag att ta med denna dansföreställning som kontrast till den vackra plats som Storforsen är. Den manar till eftertanke och till handling.