Samlad skörd över vitt fält

Stadsarkivets årsbok har nyligen det nionde alstret utkommit i och med boken för 2007. Ämnena tryter sannerligen inte, rubrikerna och innehållet är intresseväckande.

Kultur och Nöje2007-02-08 06:00
Först i raden är en uppsats av Mats Berglund om den långsiktiga utvecklingen i Luleåbygden under 1500-talet. Berglund visar att befolkningen ökade markant årtiondena runt 1550 samt mot slutet av seklet. 1570- och 80- tal samt tidigt 1600- tal minskade den. Vid denna tid ökade dock antalet gårdar i byarna genom hemmansdelningar och nybyggen. Den samlade effekten av denna utveckling innebar att andelen små gårdar steg, befolkningen blev överlag fattigare på detta sätt. Den struktur byarna då fick kom de sedan att behålla cirka 150 år. Den samlade skörden uppsatser i årsboken spänner över ett vitt fält. En saxad artikel av Arvid Moberg ur Norrbottens-Kuriren från 1957 uppmärksammar att den så kallade Lulehälsningen fyller 100 år 2007. Lennart Parknäs gör ett nedslag i separatisternas kamp på 1840-talet mot revideringen av katekesen, psalmboken och kyrkohandboken några årtionden tidigare. En förfader till honom från Svartskatan i Ersnäs fotvandrade 1846 till Stockholm för att uppmärksamma kungen på nymodets galenskap. Parknäs visar på skillnaden mellan ättlingars myter och de tryckta källornas verklighet kring denna händelse. Den flitiga Kirsti Rinander ger en översikt över Luleå Husmodersförenings livsbana 1923-1999. Det var en förening som representerar det goda i 1900-talets civiliseringsprocess. Tage Ranängen gör intressanta jämförelser mellan finska låneord i Nederluleås bondmål och hur motsvarande ord nyttjats i Tornedalen och Österbotten. Influensen tycks starkare än vad som tidigare hävdats. Lars-Gunnar Boman presenterar en kartläggning av bebyggelselämningar i Luleås inre skärgård. Vidare fortsätter Anders Sandström sin i tidigare årsböcker påbörjade redovisning av bomärken i Luleå socken. Tack vare att han knyter dem till gårdsnamn och hemmansnummer skapas en ordning som blir ovärderlig för kommande tiders lokala forskning. Årsboken avslutas med en återgivning av en dagbok skriven av E. O. Nordlinder. Den omfattar åren 1892-1898. och har ett innehåll som närmast liknar en lokal årskrönika ur samtida dagspress. Bland annat påpekas i januari 1896 att den lilla klockstapeln på rådhuset skulle rivas för att ge plats åt en ställning för telefonledningarna. I februari samma år noteras att elektriska glödlampor tänts i Luleå för första gången. Fler nymodigheter radas upp följande år.
Stadsarkivets årsbok 2007
Luleå kommun
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!