Samarbete ger ny orkester

Det händer mycket i Norrbotten just nu. Efter år av dystra profetior målas en helt annan bild upp. Plötsligt talas det om tillväxt ? gruvnäringen i Malmfälten, testbilsverksamheten i Arvidsjaur och Arjeplog, IKEA-varuhus i Haparanda. Optimismen spiller över även till andra branscher och när den statliga orkesterutredningen presenterades härom veckan föreslogs bland annat Norrbotten Big Band att bli en av de första jazzensembler någonsin att få ett så kallat nationellt orkesteruppdrag, vilket betyder statliga pengar riktade direkt till musikertjänster. Nu har Statens Kulturråd beslutat att ge två miljoner kronor till Norrbottens Kammarorkester och deras satsning på att bygga upp en ensemble för samtida musik, för övrigt den enda fast anställda ensemblen i sitt slag i landet.  ? När ett samhälle utvecklas måste man också se till att det händer saker runt omkring. Kulturen har länge fått stå tillbaka, men nu försöker vi vända den utvecklingen, säger landstingsrådet Kent Ögren och hälsar välkommen till en presskonferens där han själv representerar den regionala nivån, Luleås kommunalråd Karl Petersen den lokala och Statens kulturråds generaldirektör Kristina Rennerstedt den nationella. Men så är det inte heller varje dag man i Sverige satsar pengar på nya musikaliska ensembler och egentligen fattas bara Piteås kommunalråd Peter Roslund för att göra bilden komplett. För satsningen på en ny orkester har att göra med samspelet mellan dessa olika aktörer och på en kulturpolitik som bygger på en ekonomisk fördelning och samarbete mellan stat och regioner. I det här fallet innebär det att kommunerna i Piteå och Luleå satsar 750.000 kronor var, Norrbottens läns landsting 1,5 miljoner kronor, medan Kulturrådet går in med två miljoner av sökta tre för det första året.  ? Vi tar av våra så kallade utvecklingspengar till att börja med och även om man söker för ett år i taget innebär åtagandet sannolikt att det i praktiken kommer att handla om en försöks-period på tre år. Slår försöket väl ut blir det senare en diskussion om verksamhetspengar, säger Kulturrådets Kristina Rennerstedt. I Sverige har man i åratal talat om behovet av en fast ensemble för samtida konstmusik. Personligen blev Kristina Rennerstedt övertygad om att ensemblen skulle kunna skapas just i Norrbotten efter att ha mött både -politiker och företrädare för musiklivet här. Värdefulla kontakter De som övertygade henne mest var Petter Sundkvist, dirigent och konstnärlig ledare för Norrbottens Kammarorkester, och Norrbottensmusikens Kjell Englund, producent och chef både för kammarorkestern och Piteå Kammaropera. Tillsammans har de ?krattat manegen?, inte minst när det gäller repertoaren. Målmedvetet hållit sig till musik skapad både före och efter den svenska orkesterrepertoarens mainstream-period 1850 - 1914 och strategiskt knutit värdefulla kontakter med intressanta musiker. Hittills har de haft tillgång till Norrbottens Kammarorkester, som drivs med statliga orkesterpengar som räcker till projektanställningar cirka 40 dagar per år, samt Piteå Kammaropera, som fungerar på liknande sätt. Nu är målet att i framtiden anställa nio musiker ? fem stråkmusiker, en pianist/cembalist, en slagverkare, en klarinettist, en flöjtist ? som kan framträda som egen ensemble med en repertoar som både omfattar den samtida och den tidiga musiken, men också ska fungera som ryggrad i Norrbottens Kammarorkester och Piteå Kammaropera.  ? Det här ger oss helt andra möjligheter. Med en fast anställd ensemble av hög konstnärlig kvalitet kan vi utveckla en rad områden. Vi kan arbeta pedagogiskt, göra inspelningar, utveckla olika former av samarbeten med andra områden, till exempel filmindustrin i Norrbotten, och specialsy olika framträdanden för olika sammanhang, både i Norrbotten, men också nationellt och internationellt, säger Petter Sundkvist, och talar om Piteås kommande konserthus Studio Akusticum som ?en experimentgryta?. Det är där man ska hålla till och därmed blir delar av Norrbottensmusiken utlokaliserad till grannkommunen i söder, något Luleås kommunalråd Karl Petersen enbart ser positivt på.  ? Det innebär att städerna knyts samman i ett mycket handfast kulturellt samarbete. Redan nu har man börjat föra samtal med tre intressanta nyckelpersoner och vid årsskiftet räknar Kjell Englund med att man kontrakterat sex musiker.  ? Det är en grannlaga uppgift att skapa en musikensemble, inte minst sett ur social synpunkt, säger Kjell Englund, som inser svårigheterna, inte minst när det gäller att få namnkunniga musiker att flytta norrut. Omfördelning  ? Men de ska ju inte sätta sig under en gran, utan i händelsernas centrum. Den konstnärliga utvecklingen av konstmusiken sker inte längre i de stora symfoniorkestrarna och vi ska se till att det sker i Norrbotten som inte är så belastat av traditioner, vilket kan vara en fördel just nu. Sammanlagt ger Kulturrådet 800 miljoner kronor årligen i anslag till svensk scenkonst. Kristina Rennerstedt sticker inte under stol med att varje satsning på ett nytt verksamhetsområde innebär en omfördelning av resurserna.  ? Norra Sverige har varit skonade från neddragningar de senaste åren, vilket bland annat har att göra med de kulturpolitiska målen som säger att kulturen ska nå alla medborgare och staten har tagit hänsyn till att mycket blir dyrare här till följd av avstånden. Men både i Västerbotten och i Norrbotten har landstingen och kommunerna satsat en hel del på kulturen och det vill vi från den statliga nivån möta eftersom vi bedömmer att det här finns en vilja och därmed förutsättningar för en utveckling.