Saleh: "Luleå är en skrämmande plats"

Tarik Salehs animerade Metropia visas på Stockholm filmfestival. Kurirens Joni Nykänen har träffat Saleh som avslöjar att en rollfigur i filmen baseras på en Luleåbo.

Tarik Saleh.

Tarik Saleh.

Foto:

Kultur och Nöje2009-11-20 06:00
Tarik Salehs Metropia är en animerad dystopi som utspelar sig i en storstadsmiljö i en inte alltför avlägsen framtid. Tunnelbanorna har kopplats ihop till ett underjordiskt nätverk som sträcker sig ut över hela Europa. Stadsmiljön har blivit en plats för mardrömmar, vansinne och paranoia. Huvudpersonen Roger reser i det här tunnelbanenätet. Gatorna ovan jord är dystra platser där sopor och bilvrak präglar miljön. Vincent Gallo, Stellan Skarsgård, Juliette Lewis och Sofia Helin gör några av rösterna i filmen.Fel på omgivningen
Metropias tankegods har sitt ursprung i Salehs känsla av att en människa kan krossas av det kafkaartade samhället som vi lever i. Huvudpersonen Roger (Vincent Gallos röst) misstänker att något är helt fel med hans omvärld. Han försöker hitta bevis för att det i stället är fel på hans omgivning. För om det är något fel på omgivningen så kan felet inte ligga hos honom själv. Filmen är den första svenskproducerade animerade filmen som gjorts för vuxna och budgeten ligger på 32 miljoner kronor.Mörka sidor
Idéerna bakom Metropia gäller i lika hög grad för mindre städer, som till exempel Luleå där Tarik Saleh tillbringat mycket tid. Hans analys av staden Luleå är att den präglas starkt av machokulturen. Dessutom har han noterat att kulturlivet inte blomstrar.- Luleå är en ganska läskig plats. Staden har drabbats av storstadens mörka sidor med isolering och allt vad det innebär. När jag gick ut på krogen i Luleå för första gången märkte jag att folk var jäkligt aggressiva. Visst, där finns närheten till naturen. Men jag menar att själva stadskärnan har samma problem som storstaden, säger han.Saleh själv är starkt präglad av storstadslivet. Han upplever att i hans liv har all samhörighet med naturen försvunnit. Eller rättare sagt så har samhörigheten aldrig funnits där.- Jag får ingen näring från naturen eller av att vara ute på landet. Det finns inget sånt. För mig är tunnelbanan det närmaste skog som jag kan komma. Så klart det har påverkat filmen, säger han.Stökig och svår
Han avslöjar att rollfiguren Anna (Sofia Helin gör rösten) är baserad på hans ex-flickvän som kommer från just Luleå.- Vissa i Luleå kommer att känna igen vem det är eftersom rollfiguren har samma tatueringar, säger han.Hur var det att arbeta med Vincent Gallo? Han är republikan så ideologiskt står ni långt ifrån varanda. Dessutom anses han vara stökig och svår.- Jag hade just gjort min film om Guantanamo (Gitmo). Jag gav den faktiskt till honom och bad honom se den. Vincent Gallo är världens bästa skådespelare, enligt mig. Många tror att hans republikanska övertygelse är en pose. Det är den inte. Jag hade många intressanta politiska diskussioner med honom, men jag försökte hålla dem korta så vi kunde koncentrera oss på filmen i stället. Gallo är en sann konstnär och jag vill bara arbeta med människor som är riktiga konstnärer, säger han.Har gått i terapi
För ett tag sedan intervjuade jag Kirunabaserade animatören Magnus Fredriksson som sa att många i hans yrke balanserar på gränsen till vansinne för att yrkesrollen kräver att man har så många saker i huvudet samtidigt. Hur känner du?- Jag har aldrig varit orolig för det. Men jag tror att jag omfamnar sådant som röster i huvudet och blir inte skrämd av det. Jag har ofta diskussioner med mig själv när jag ensam hemma. Jag har gått i terapi i många år. Men jag kan säga att alla som jag säger till att de borde gå i terapi, de gör inte det.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!