Så mycket mer än bara vackra vyer

Den frågan har filmaren och fotografen Tor Lundberg haft anledning att fundera över många gånger under sin karriär. Men är man sedan barnsben van vid att ha hela den imponerande nationalparken som fond för sin vardag blir frågan kanske lite enklare att besvara. - Sarek är ett gammalt kulturlandskap med en mer än tusenårig historia där människor har haft sin försörjning. Nationalparken Sarek, som firar 100-årsjubileum i år, är en mänsklig konstruktion. Jag vill skildra både naturen och kulturen - hellre det än vackra bilder, säger Tor Lundberg. På måndag den 1 juni sänder Sveriges Television hans Sarek - urgammal 100-åring, en film och en resa - inte bara genom årstider, utan också genom historien. Nationalparkerna 100 år
För 100 år sedan fattade den svenska riksdagen beslutet att utse bland annat Sarek till nationalpark efter att polarforskaren och geologen Adolf Erik Nordenskiöld drivit frågan för att bevara områdena inför framtiden. I sin film ger Tor Lundberg en bakgrund, både genom att vända sig till arkiven och till de människor som i dag har starka band till Sarek - renskötare, boende i området och turister. Med sin kamera registrerar han de sår i landskapet som den tidiga kolonialismen lämnade efter sig - sår som aldrig läker. Men han berättar också om forskaren Axel Hamberg som från 1895 ända fram till 1931 ägnade stor möda åt att kartlägga Sarek. - Det var en tjurig en och hans forskningsinsats är helt sanslös. Han konstruerade bland annat fem forskningshyddor i plåt och en massa tekniska mätapparater som hämtade in mängder av fakta från området. Under tre år lät han till exempel några av sina studenter bo konstant i observatoriet på Pårtetjåkko där de utförde olika mätningar en gång i timmen. Många av Hambergs rön står sig än i dag, säger Tor Lundberg. Staten ingen garant
Men att staten skulle stå som garant för ett framtida skydd av nationalparkerna tycker Tor Lundberg bara är nys. - På 1960-talet gjordes ett horribelt indirekt ingrepp i Sarek genom att man byggde kraftverket i Seitevare. För att ge plats åt vattenhöjningen högg man bort mängder av gammelskog i nationalparken och i filmen berättar Lennart Läntha om planerna på att dämma upp hela Rapadalen. Den gången räddades den vackra dalen av den så kallade "Freden i Sarek", ett slags Saltsjöbadsavtal för naturvården som slöts mellan naturvårdsdelegationen, Vattenfall och Svenska kraftverksföreningen efter många års förhandlingar och utredande. Ett annat projekt som hotade nationalparken var det så kallade Atlantprojektet - ett gigantiskt vattenkraftsprojekt som gick ut på att vända Kalix och Torne älvsystem åt motsatt håll så att de i stället för att rinna åt öster mot Bottenviken till, skulle rinna åt väster och få sin mynning i Atlanten på den norska sidan. Utredningen pågick i många år innan den lades ner 1961 på grund av motståndet i de berörda kommunerna. Ständiga hot
- Man vet aldrig var hoten kommer att komma ifrån. Så sent som förra året gav staten ett kanadensiskt gruvföretag tillstånd att provborra i Sarek, så säker ska man aldrig vara, säger Tor Lundberg, som också betraktar en annan problematik kring nationalparken. - Beslutet om att skapa en nationalpark, och särskilt beslutet om att utvidga parken på 1960-talet, har också medfört begränsningar för dem som bor och lever i området. Inskränkningar av fiske- och jakträttigheter och andra kringeffekter. Det skulle kunna bli en film det också, säger Tor Lundberg, som efter många år som stillbildsfotograf började arbeta med rörliga bilder för fem år sedan. Från början tänkte han sig filmen som ett verktyg för att skildra djurens beteenden och rörelser på ett mer korrekt sätt, men undan för undan har andra berättelser hittat fram till kameran. En andra film är redan under inspelning. I den följer han ett renskötarår som tar sin början på Mannön i Luleå skärgård och avslutas vid den norska kusten. Inget filmstöd
- Tanken är att jag ska göra en trilogi om Lappland där den tredje delen kommer att handla om skogsområdena, säger Tor Lundberg, som skapar sina filmer utan tillgång till filmstöd. - Det största problemet där tror jag är vårt fjärmande från naturen. Naturfilmer tycks vara på väg ut, det finns inte längre någon plats för stilla skildringar. I Sarek - urgammal 100-åring samarbetar han bland annat med Mandy Senger, som skrivit musiken. - Jag gillar att jobba utifrån principen "gräv där du står". Mandy kommer ursprungligen från Tyskland men vi bor i samma kommun. Vi byter tjänster, jag filmar åt henne och hennes grupp Jaranga och hon skriver musik till mina filmer. Det är ett mycket roligt samarbete.

Så mycket mer än bara vackra vyer

Frågan är hur man ska förhålla sig när man skildrar något så storslaget som Sareks nationalpark?