<br>Det känns helt och fullt relevant att kalla farbror Owe Thörnqvist för en av Sveriges relativt fåtaliga, men dock eviga, musikaliska hjältar.<br>På 50-talet uppfann han, av bara farten, svensk rock?n?roll genom sina ordvirtuosa melodier som smällde in en ny sorts vitalitet i det folkhem som dittills musikaliskt sett ockuperats av Snoddas och Thory Bernhards. Herr Thörnqvist hade varit till sjöss och stigit i land borta i Texas där han lyssnat på Hank Williams och andra betraktare av livets malström. <br>Sedan kom han hem och vävde samman influenserna från west med vardagslivet från Uppsalaslätten. Resultatet blev moderna skillingtryck som Albin och Pia, Alptoppens ros och Svartbäckens ros.<br>Svensk musik blev sig aldrig mera riktigt lik igen.<br>Den först- och sistnämnda av ovan nämnda trio finns för övrigt med på den nyutkomna Recovered, där Owe (på försynt förslag av sonen Alexander) ägnar sig åt att modellera om i sin egen digra låtskatt och förse gamla 50- och 60-talsklassiker med nya musikaliska kostymer.<br>Resultatet har blivit, minst sagt, attraktivt och vitalt så att det sjusjunger ordentligt om det.<br>Start med Ösa sand, som här har blivit en duett med John Holm, som följs av Hjälp!, där Jalle Lorensson bidrar med desperat munspel och så avprickningar av Svartbäckens ros, På festplatsen, Kalle Kork (där Svante Thuresson hjälper till), med flera finesser, fram till finalen med en yrselframkallande Varm korv boogie.<br>Men Peps Persson är med på munspel på Gun från Dragarbrunn. Det måste nämnas.<br>Och så har ju Owe Thörnqvist faktiskt fyllt 75 år.<br>Fast informationsfel från folkbokföringen kan i och för sig inte helt uteslutas.<br>I alla fall: detta är så formidabelt som det kan bli.<br><br>
