Rockfarfar showar vidare

Om någon välvillig i framtiden kommer på att summera den svenska rockhistorien så kan ni räkna med att Owe Thörnqvist kommer få ett par kapitel. Inte minst då det allra första. För sagan om underhållaren Owe Thörnqvist är också sagan om mannen som tog rock'n'roll till Sverige - och då ska man också förstå att 1950-talets Folkparkssverige var allt annat än rock'n'roll. Influenser från Amerika
Det var dragspel och turnerande fotbollsspelare som klackade enkronor i bröstfickan. Som om det vore redig underhållning för ungdomen. Nej, tänkte Owe och tog hem sina influenser från diverse Amerikaresor i början av 1950-talet och skapade det vi senare kom att kalla rock'n'roll i Sverige. - Jag visste inte själv att det var rock'n'roll just då utan komponerade bara mina egna berättelser, mina storytelling blues med lite sväng i va?. Min bakgrund som jazzmusiker, gospel fanns också i bygglådan och de ingredienser som finns i jump blues som till exempel Muddy Waters spelade. När jag kom hem och spelade upp de här låtarna så sa folk "du ska ut och uppträda", säger Owe Thörnqvist. När Owe Thörnqvist skrev sin Diverse Julboogie år 1954, hade Elvis Presley precis börjat spela in sina första försök på det lilla skivboloaget Sun i Memphis. Och det var först året därpå som Elvis skrev kontrakt med det stora bolaget RCA och gjorde sin första miljonsäljare Heartbreak Hotel. Då förstår ni bättre hur innovativ och nyskapande Owe Thörnqvists musik en gång var. Namn som Rock-Ragge, Little Gerhard, Percy Steele och andra kom inte med sina första rockabillyliknande skivor förrän runt 1957. Under de åren hade Owe Thörnqvist varit ledsagare. Föll pladask
Men det där är historia nu. Nu blickar vi framåt och snackar om Owes nästa musikaliska uppgift, Sverigeturnén med Jenny Silver - eller som många känner henne, den före detta dansbandssångerskan Jenny Öhlund. - En kompis påpekade att det var länge sedan jag hade en kvinnlig partner på scenen, så vi jobbade på några idéer, Lill Lindfors var en idé och vi jobbade ihop runt 1964, Blossom Tainton var ett annat namn men sen så kom Jenny Silver in i bilden. Min kompis Tommy Körberg hade just jobbat med henne så jag ringde honom och frågade om hon kan sjunga och säga repliker, det kunde hon sade Tommy så jag åkte ner och tittade på henne i en musikal och föll pladask, säger Owe. Repertoaren i showen Owe Thörnqvist möter Jenny Silver blir såklart en hel del av Owes gamla hits, en del duetter mellan de två och några nya alster. - Jenny gör bland annat M.r Kelly som jag skrev för Monica Zetterlund och några av de största låtarna jag gjorde åt Lill Lindfors, en som heter Basfiol och Flöjt till exempel. Men det blir en blandning, naturligtvis med ett rejält shok av mina gamla hits. Svarar med sång
Att intervjua Owe Thörnqvist är också det ganska speciellt kan jag berätta. Han svarar ofta på mina frågor med sång. Vid en fråga skriver han till och med en limerick medan vi pratar, som han sen läser upp för mig i telefonen. Av någon anledning jag inte längre minns hade vårt samtal glidit in på kanelbullar. - När kanelbullen firas i Sälen blir folk glada från hjässan till hälen, fast den helt utan sprit kommer folk ända hit och de flesta blir rätt på kanelen, säger Owe när han läser upp vad han precis skrivit. När vi sen pratar ny svensk rockmusik, som Backyard Babies eller Hellacopters skiner dock Owe inte lika klart längre. - Nej, jag lyssnar inte så mycket på det. Vad jag däremot lyssnar på är klassisk musik och jazz. I går blev det ett besök på folkoperan där jag såg Sara efter Sara Leander. Mycket ny rockmusik är ett jävla slammer och man hör sällan vad de säger eftersom de artikulerar så dåligt. Men det finns naturligtvis bra, ny musik också.

Rockfarfar showar vidare

Owe Thörnqvist tog rock'n' roll till Sverige för typ 50 år sen. Fortfarande going strong vid 78 års ålder turnerar han ibland runt i landet. Nästa vecka gästar han Luleå med sångerskan Jenny Silver. Kuriren har pratat med honom.