Robban ser inget slut på Rolandz

Samtidigt släpper gänget ett nytt album - Jajamen - som är uppföljaren till förra årets Efter regn kommer solsken. Gustafsson debuterar som kompositör på tre av låtarna. Man förväntar sig roliga sketcher och monologer mellan spåren på skivan. Var det självklart för dig att undvika sådant redan från början? - Vi går ju inte runt och parodierar det här, det funkar inte. Man kan inte spela musik som man inte tycker om. Då skulle ingen vilja höra oss, då skulle ingen dansa. Du har tidigare berättat om din folkskygghet (som har gått över). Är det behagligt att vara i en roll när man står på scen och sjunger? - Ja, det kan man säga. Jag sjunger gärna och tycker det är skoj. Men jag sjunger bara "i karaktär" och skulle aldrig komma på tanken att sjunga som mig själv, annat än i Så ska det låta. När jag sjungit förut har det varit i exempelvis krogshower där jag spelat någon annan. Att uppträda som en figur gör all skillnad i världen? Det skulle annars vara omöjligt? - Man vågar lite mer. Jag har inget emot att vara naken på scen så länge jag har en hatt, lösmustasch, eller heter något annat än Robert Gustafsson. Illusionen funkar alltså? - Ja, det gör den. Jag vet väldigt väl vad Roland har i kylskåpet, vad hans mamma heter och vad gatan som han bor på heter. Jag vet mer om honom än vad jag vet om mig själv. Det är därför det blir bekvämare att vara en figur. Hur är det att veta mer om en rollfigur än om sig själv? - Det är schizofrent. En yrkesskada som många skådespelare har är att man har bättre koll på rollfigurer än på sig själv. Jag är arbetsnarkoman. Jag jobbar mycket mer än vad jag är ledig. Jobbet och privatpersonen flyter ihop. Som Peter Sellers? - Ja, han blev deprimerad så fort han inte larvade sig. Hans tillstånd var allvarligare än mitt, men det är samma syndrom. Kan man säga att du lider av det? - Nej, jag hinner inte lida. Jag är så sällan mig själv. Hur reagerade dina kompisar i Killinggänget när de förstod vad du skulle göra i Rolandz? - Vi är så vana vid att alla gör konstiga saker. Vi har en Oasis-wannabe i Andres Lokko, Henrik Schyffert spelade i bandet Whale och ville göra karriär i USA... vi får göra vad vi vill. Men när vi ska göra grejer tillsammans blir vi som Rolling Stones. Då tar vi på oss den gamla kostymen och kör. Ser du något slut på Rolandz? - Nej, och det vill jag inte heller. Jag har alldeles för roligt för att kunna lägga ner det här, säger han.

Robban ser inget slut på Rolandz

Robert Gustafssons oändligt bisarra dansbandsprojekt Rolandz har turnépremiär på Cleo i Luleå nu på torsdag.