Riksteaterns framtid i fokus

- Vi är en folkrörelse och det är dags att vi börjar jobba mer med delaktighet och inflytande, inte bara med tillgängligheten, säger Birgitta Englin, vd för Riksteatern. År 2011 är det dags för Riksteaterns kongress, som hålls vart fjärde år. Men redan nu reser teaterns representanter runt i Sverige och träffar teaterföreningar, arrangörsföreningar, kulturtjänstemän och andra intresserade för att samla in synpunkter som sedan ska behandlas inför kongressen. Engagemanget viktigt
Gunnar Bränström i Riksteaterns styrelse tror att Riksteatern på nationell nivå i framtiden kommer att se annorlunda ut. - En större del av resurserna kommer att finnas i regionerna, som också får mer inflytande och betydelse i Riksteaterrörelsen. Han tror att en stor del av det jobb som i dag görs på central nivå i Hallunda på sikt med fördel skulle kunna utföras i de olika regionerna. På mötet diskuterades livligt hur man ska få flera människor att engagera sig i det ideella arbete som arrangörer i bland annat bygdegårdsföreningar och teaterföreningar utför. - Vi måste marknadsföra arbetet bättre och höja statusen, säger Kristina Grubbström, kulturchef i Arvidsjaur. Oro för framtiden
En möjlighet som diskuterades under dagen var att söka volontärer till exempel via facebook som kan gå in tillfälligt i projekt. - På så sätt kan vi få flera att förstå att det är jätteroligt att vara med och arrangera teater, säger Kristina Grubbström. Att Riksteatern är uppskattad märktes tydligt bland deltagarna på mötet, men det finns också en oro för hur neddragningar ska påverka i framtiden. Under 2011 väntar en anslagsminskning på tio miljoner kronor och redan nästa år kommer de känna av en besparing, eftersom anslagen då inte skrivs upp. Ett annat problem är att de som köper teater har mindre pengar än tidigare - Det har börjat gro en liten oro för framtiden. Vilka skolor kommer att ha råd med barn- och ungdomsteater när lärare får gå och skolor läggs ned? säger Lisa Hugosson som arbetar på Riksteatern med barn och unga. En farhåga som fanns bland deltagarna är att Riksteatern håller på att bli mer av en distributör än en producent. - Det finns ämnen som är för smala och för speciella för att någon länsteater ska ta upp dem. För mångfaldens skull är det viktigt att Riksteatern gör egen teater och inte bara förmedlar andras teater, säger Gudrun Karlsson, ordförande i teaterföreningen i Haparanda. Birgitta Englin, vd för Riksteatern, tycker inte det finns någon anledning till oro. - Vi gör lika mycket föreställningar som tidigare, men försöker göra det tillsammans med andra. Hon berättar att när hon för fem år sedan började sitt arbete på Riksteatern spelades Kerstin Thorvalls "Det mest förbjudna" på fem olika ställen i Sverige. - Hade vi samarbetat kunde vi i stället ha gjort tre jättebra produktioner och ändå ha pengar över till något annat. Dags att överbrygga
Norrbottensteaterns chef Karin Enberg önskar att Riksteatern får behålla en stark position på nationell nivå, inte minst med tanke på den nya kulturpolitik som regeringen vill införa. - Jag tillhör dem som anser att Riksteatern centralt också ska ha en bra budget för att det ska vara möjligt att göra större produktioner tillsammans med länsteatrarna. Redan nu tycker jag man ser tendensen att produktionerna har blivit mindre, även om det finns undantag, säger hon. Både Birgitta Englin och Karin Enberg poängterar vikten av att Riksteatern samarbetar med länsteatrarna, men också med de fria grupperna och Dramaten. Tidigare har det rått en viss konkurrens mellan de olika teatrarna som det nu är dags att överbrygga, menar de. - Det har funnits en ovana vid att samarbeta, men det ska vi bli bättre på. Just nu håller vi till exempel på att arbeta med att få ut Dramatens uppsättningar till flera teatrar i landet, säger Birgitta Englin. - Jag har anmält intresse, säger Karin Enberg.

Riksteaterns framtid i fokus

Hur ska Riksteatern se ut i framtiden? Frågan diskuterades av ett 50-tal personer i Luleå i helgen.