<STRONG>Red Eye <BR>Filmstaden <BR>Regi: Wes Craven <BR>Manus: Carl Ellsworth, Dan Foos <BR>Foto: Robert Yeoman Musik: Marco Beltrami <BR>Skådespelare: Rachel McAdams, Cillian Murphy, Brian Cox, Jack Scalia, med flera <BR>Fyra Kurirhästar</STRONG><BR><BR>Se där ja: en riktigt ordentligt spänningsframkallande, nervknottrande och även rätt så raffinerat giftig thriller, som inte bryr sig vare sig om några åthävor eller annat betydelselöst pretto utan bara levererar det den ska och är till för: en och en halv timmes god och icke förutsägbar spänningsstory samt befolkar densamma med några skådespelare som aldrig åstadkommer några felaktigheter eller trasslar till det för sig, utan bara gör det som berättelsen kräver av dem.<BR>... och slut.<BR>I regi av Wes Craven, som har en meritlista mestadels bestående av mer (eller i undantagsfall) mind-re spektakulära skräckfilmer, har Red Eye (detta är den närmast officiella beteckningen på nattflyg i USA) blivit en handfast och någorlunda originell thriller som beslutsamt skjutsar undan allt mostånd och banar sig fram på ett överlag helt övertygande sätt.<BR>Inledningsvis stressar hotellreceptionisten Lisa (Rachel Mc-Adams) för att hinna med flyget hem till Miami, efter att ha övervarat sin mormors begravning i Texas.<BR>Redan vid incheckningen kontaktas hon av en till synes elegant och charmerande man, som hon något senare också träffar i en bar samt hamnar i stolen intill ombord på planet.<BR>Men eftersom den här mannen spelas av Cillian Murphy, som är innehavare av ett milt uttryckt dubbeltydigt utseende, så anar vi som har sett Batman Begins och en del andra filmer att det här kommer att gå ganska så käpprätt åt helvete.<BR>Vilket det också gör. Vederbörligen.<BR>Mannen på planet visar sig nämligen vara innehavare av en hel mängd uppgifter om Lisa. Han delger henne vissa instruktioner, som bland annat har med hennes far (den alltid lika utmärkte Brian Cox, här dock mest i en närmast symbolisk roll) att göra. Och om inte Lisa gör som han säger så kommer ett och annat att inträffa. Oundvikligen.<BR>Allt mera kompakt spänning ombord på nattflyget till Miami, alltså. Alltsammans tätnar ihop sig allt mera och eftersom Craven här faktiskt har kommit på tanken att inte bli vare sig alltför vulgär eller onödigt spektakulär, utan håller ihop intrigen (mångtydig och övervägande smart) på ett disciplinerat sätt, så ökar också det allmänna underhållningsvärdet.<BR>Rachel MacAdams, som tidigare har haft några ganska anonyma roller, visar här upp ett helt övertygande spelregister och påminner om en yngre och mera kavat Sandra Bullock. Och så Cillian Murphy, som bara blir bättre och bättre i de oberäkneligt luriga psyko-rollstudier som han för tillfället frossar och briljerar i.<BR>Och i allt betraktat: Red Eye är en utmärkt och stadigt brummande thriller, som det faktiskt är ett oblandat nöje att konsumera.<BR>Rekommendationen är att just ni också passar på att göra detta.