Recension: Moneybrother

Kultur och Nöje2007-08-17 06:00
<STRONG>Ni som följer mig på bloggen </STRONG>vet redan att Moneybrother inte gillar att kalla sin musik för "gubbig". Jag fattar inte riktigt varför eftersom gubbigt för mig betyder något fint. Massor av den bästa musiken har gjorts av gubbar och dessutom så är Moneys senaste precis lika besläktad med E Street-rock som hans tidigare soloutspel har varit. Inte mycket nytt under granen alltså. <BR>Mount Pleasure innehåller massor av bredbenta riff, storslagna saxofonlyft och svettig sjuttiotalsestetik - allt sådant där som Moneybrother gör bra. Just another summer är också en sån där typisk Moneydänga som han snart gjort sig folkligare än Winnerbäck och Lundell på. Just den låten har du säkert hört på radion i sommar och plattan innehåller ett par till sådana där utspel som gjorda för fullpackade folkparker. <BR>För Mount Pleasure är rakt igenom stilsäker Money-rock. Starka låtar och hookiga refränger. Blås och stereotypa lyft. Men jag har lite problem med att det egentligen inte hänt någonting med Moneybrothers musik sedan dag ett. <BR>Jag hade någonstans hoppats på att Firesides Pelle Gunnerfeldt, som producerar tillsammans med Henrik Svensson skulle ge Anders en knuff åt ett annat håll. Vilket som helst egentligen. Men vi får nog nöja oss med den Moneybrother vi redan lärt känna.<BR><STRONG>Lyssna i stället på Laakso - Mother am i looking good</STRONG>
FLÄSKROCK
Moneybrother <BR>Mount Pleasure<BR>Tre Kurirenhästar
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!