Aldrig har jag känt mig så vit som när vi skulle testa på att dansa salsa på ett kanotläger tillsammans med en instruktör för länge sedan. Mest för att jag kände mig stelopererad, tror jag. Kanske är det därför jag aldrig blivit någon konnässör inom genren.
Nu är det i och för sig timba som Calle Real spelar. En genre sprungen ur kubansk folkmusik, och just salsa.
När de spelat första låten konstaterar jag lugnt att det känns som att det händer mer i den låten än vad det torde göra under en hel konsert med, låt säga, något av bluesbanden som spelar på andra sidan området. Rent musikaliskt alltså. Det är högintensiv och rytmiskt. Musiken sväller av glädje. Och det dröjer inte länge innan en stor del av publiken dansar loss. Både pardans och synkroniserade klungor. Alltihop påhejat av den sympatiska sångaren i gruppen, Thomas Sebastian Eby.
Det är genomgående underhållande att ta del av, och jag vågar nog påstå att det här är ytterst kvalitativ timba. Och eftersom det bevisligen finns, i alla fall en hygglig publik, som verkar njuta av salsa och timba så har jag bara en liten fundering; Finns det någon förening i Luleå som kan tänkas slåss för ett salsa/timba-tält i stil med bluestältet till nästa års festival? Där hade jag hängt om så blev fallet.