Råttfångaren i Hameln är en tysk medeltida folksaga, som bland annat har bevarats och spridits i bröderna Grimms tolkning från 1816.
Den handlar kort om staden Hameln som är översvämmad av råttor. För att komma till bukt med råttinvasionen tar stadens borgmästare hjälp av en ortsbo som säger sig vara råttfångare och som via flöjtspel lockar råttorna ner i floden Weser till en säker död. Råttfångaren får dock inte sin utlovade betalning och lämnar staden fylld av vrede. Flera dagar senare, den 26 juni, återvänder han. Medan ortsbefolkningen är i kyrkan spelar han åter på sin flöjt och lurar med sig stadens barn in i en grotta utanför staden, där de försvinner ...
Modern opera
Men när Piteå kammaropera tillsammans med MusikTeaterVerket från Göteborg sätter upp Råttfångaren är det en modern opera man bjuder på, skriven av den engelske tonsättaren George Benjamin. Verket, Into the little hill, komponerades 2006 med libretto av Martin Crimp.
- Men modern opera kan vara svår att ta till sig på en gång. Därför valde vi att först presentera den gamla berättelsen till Arnold Schönbergs verk Verklärte Nacht, följt av en övergång bestående av ett nykomponerat elektroakustiskt verk av Tony Blomdahl, innan själva operan Into the little hill, säger regissören Ola
Beskow.
Han menar att den moderna tolkningen av den gamla folksagan tillför en ny dimension. Borgmästaren är en modern politiker och han har en dotter som äger en råtta hon älskar över allt annat.
Metafor
- Hotet från råttorna ska tolkas som en metafor. Många råttor på håll kan verka äckligt och hotfullt, medan en råtta i en bur kan vara högt älskad. Byt ut ordet råtta mot terrorister eller annat vi kan uppleva som hot så får vi en ny dimension, menar Ola Beskow.
Hela berättelsens gestaltning görs av de två solisterna Monica Danielson, mezzosopran och Lisa Gustafsson, sopran. På scenen finns också en svart råtta i en bur.
- Jag har valt en modern tolkning där vi använder Bertolt Brechts teknik (distanseringseffekten/ på tyska Verfremdungseffekt, se faktaruta). Det är alltså inte en psykologisk tolkningsmodell vi jobbat med utan lägger fram berättelsen där sångarna får spela många roller. De får till och med kommentera sina egna roller, säger Ola Beskow.
Utmanande verk
Och för solisterna har verket varit en riktig utmaning.
- Det svåraste jag matat in i huvudet någonsin. Verket har extrema tonlägen mellan högt och lågt med tydliga vokala kontraster som sätter tydliga spår i sången. Dessutom spelas verket på annorlunda instrument och med intrikata rytmer, säger Monica Danielson.
Bland annat spelas banjo, mandolin, bassetthorn och kontrabasklarinett.
- Det är mycket speciella klanger, menar Petter Sundkvist, dirigent.
Han berättar att Piteå kammaropera sedan 2006, när verket Into the little hill uruppfördes, har haft planer på att sätta upp Råttfångaren. När det sedan uppdagades att MusikTeaterVerket i Göteborg hade samma plan beslutade de sig för att samarbeta. De 15 musikerna består därför av Norrbotten Neo samt musiker från Göteborg.
Föreställningen har ett klassiskt kammarformat i tre delar, men är bara en timme lång och framförs på engelska. Ensemblen har redan gett tre föreställningar
i Göteborg i våras och kvällens nypremiär i Piteå följs sedan av en Norrlandsturné som avslutas i Haparanda i början på november.