Privata byggherrar och offentliga medel

Vid Vasaparken i Stockholm pågår grävarbeten inför ett unikt bygge. Där uppför byggmästare Sven-Harry Karlsson en helt ny sorts utställningslokal, ritad av arkitekten Gert Wingårdh. Hellre än att donera sin stora samling nordisk konst till en statlig institution startar han ett eget konstmuseum. - Jag har samlat konst i 40 år och fått ihop en unik samling. Men man kan inte ta den med sig i graven, även om man skulle vilja det. Och donerar jag till ett statligt museum har jag ingen garanti på att konsten hänger uppe för allmänheten, konstaterar Sven-Harry Karlsson. Inte ensam
Sven-Harry Karlsson är inte ensam om att satsa sin privata förmögenhet på en utställningslokal. Tidigare har bland andra finansmannen Robert Weil och familjen Bonnier lagt grunden till nya konstscener i Sverige. I höst går troligen startskottet för bygget av en konsthall vid Hålludden på Värmdö öster om Stockholm, finansierad av företaget Babybjörns grundare Björn Jakobson. - Vi har haft problem eftersom kommunen ställt krav på en viss väg, men sedan inte kunnat godkänna den vägen till området. Så vi ligger efter i tidsplanen, men har precis beviljats bygglov. När vägen är färdig i oktober räknar vi med att bygget kan börja, säger projektledaren Tony Heap. Färdiga hoppas man vara till 2011. Avdramatiserar konsten
Sven-Harry Karlsson hade redan från början en tydlig tanke med sin satsning. I hans byggnad integreras museet och två gallerier med vanliga lägenheter. På så sätt slår han två flugor i en smäll: avdramatiserar konsten och skapar dessutom ekonomisk långsiktighet i projektet. Under 2011 ska allt vara klart. Konsthallen på Hålludden har ännu ingen tydlig profil, Björn Jakobson är angelägen om att "tänka brett" - och skapa bästa tänkbara förutsättningar för att besökarna ska vilja stanna så länge som möjligt på den natursköna platsen. - Vi kan genomföra dans, musik och konserter i vår stora hall - om Bounce vill uppträda här får de ett större utrymme än på Orionteatern. Från början pratade vi om ett konstmuseum, sedan blev det konsthall - men vi har fått rådet att hålla det så brett som möjligt för att nå många, säger Tony Heap. Behövs nationell scen
Karin Willén, förbundsordförande för Konstnärernas Riksorganisation, KRO, applåderar Sven-Harry Karlssons och Björn Jakobsons initiativ. Ju fler utställningslokaler för konsten desto bättre. Men hon lägger också in en tydlig brasklapp. - Det är jättebra med privata konsthallar, men vi behöver också en nationell scen för samtidskonsten. Det får inte bli så att staten abdikerar från sitt uppdrag. Och privata aktörer är ibland ytterligt känsliga för kontroversiell och ifrågasättande konst, säger hon. I dag ska det mycket till innan stat och kommuner satsar på att starta nya konsthallar. I Malmö invigs visserligen en ny plattform för konsten vid jul, förhoppningarna är satta till 26 december, då Moderna museet Malmö öppnar i staden. Men projektet hade aldrig kommit till stånd om inte konsthallen Rooseums lokaler redan funnits tillgängliga och Moderna kunnat dela på kostnaderna för driften med Region Skåne och Malmö stad. Kommunen stöttar
I Sundbyberg, norr om Stockholm, har kommunen gått in som garant för en ny konsthall i Marabouparken med planerad invigning i juni 2010. Den natursköna skulpturparken som företaget Marabou en gång skapade för sina anställda, kompletteras nu med utställningslokaler och konstnärsateljéer. - Det här är inte en privat konsthall, det är en kommunal angelägenhet. Men jag tror inte att Sundbyberg eller någon annan kommun hade tyckt att det var intressant att skaffa en egen tomt och bygga en ny konsthall. Hade inte parken och skulpturerna redan funnits hade intresset inte varit så stort, säger Jan Widlund, styrelseordförande för Marabouparken.

Privata byggherrar och offentliga medel

Byggarbetet är redan i gång. Mitt i den ekonomiska krisen växer flera nya konsthallar och museer fram i Sverige. Två av dem är helt privatfinansierade.