Primitivt versus välproducerat

Nu börjar sommaren komma och folk börjar tina fram och så smått njuta av solens varma strålar. Alla promenerar och börjar bete sig allt mer socialt efter en lång och kall vinter. Alla utom hårdrockarna. De går in i studior, hemma eller i en riktig för att tömma ut vinterns depression i form av en ny demo. Särskilt dödsmetallisterna Carneous från Gällivare. De tycks ha samlat på sig mycket ilska och ondska för deras demo är ganska ondskefull. Kanske har snöskotrarna havererat för alltid eller nåt sånt? Musiken låter riktigt primitiv och påminner en del om Morbid Angel med en del melodiösa inslag. Demon som kallats Wave of sickness är inspelad i replokalen vilket bidrar till det ociviliserade soundet. Trots det så låter det faktiskt riktigt bra för att vara ett replokalsalster (www.carneous.se). Från Gällivare förflyttar vi oss ned till Växjö. Där finns kvartetten Dartos Cranium som gjort en fyrspårsdemo kallad Vaya con Diablos. Här är det också melodisk dödsmetall som serveras. Låtarna är lite mer nyanserade och det spelas mer tvåtakt än hos kollegorna från Gällivare. Aggressivt och skånskt Musiken håller hög kvalitet och de lugna partierna är riktigt tårdrypande. Ännu längre söderut, närmare bestämt i Skåne hittar vi gruppen S.K.U.R.K som spelar någon sorts aggressivare form av metal. Mer jämförbart med Pantera och den typen av hårdrock. Vad som är originellt med skurkarna är att de sjunger på skånska. De vinner faktiskt en del originalitetspoäng på det då det fungerar alldeles utmärk. Mera tunggung fast från en annan epok får vi från Älvsbyn där Orange End huserar. Deras 70-talsbaserade rock/hårdrock är proffsigt framförd och deras demo låter väldigt bra trots den enkla inspelningstekniken. Allt är primitivt inspelat, troligen i någons vardagsrum. Orange end medverkar med två låtar på en samlingsplatta som Eurotone UF gjort. Soundet har förbättrats en aning och ger bandet mer rättvisa. Mera 70-tal får vi njuta då trio The Tumbling Trice fläskar på med sin femspårsdemo inspelad i Filadelfia, Älvsbyn. Det är välgjort och känns genomarbetat. Soundet är verkligen 70-tal. Det svänger om låtarna och påminner starkt om tidiga amerikanska band från nämnda period. Snyggt omslag har bandet också presterat. Spelar man den här demon riktigt högt så känns potentialen i bandet. (www.tumblingtrice.com) Den mest välproducerade demon som hamnat i Kurirens händer är dock Silent scythe hemmahörande i Karlstad. Sjuspårsdemon är mer som ett officiellt släpp där bara skivbolagets fakta saknas på produkten. Bodensisk bas Annars är allt bra gjort ut i minsta detalj. Inte minst musiken som är ypperligt producerad och framförd med bravur. Kanske beror de på att de har en föredetta bodensare med i bandet numera? Peter Ogestad spelar bas i kvintetten. Röjig melodisk trash/heavymetal i Iced Earth-anda. Den här exemplariska demon får avsluta den här omgången av demogranskningar. Vi får bara hoppas att det fortsätter att produceras bra musik ute i stugorna och i studior.

Primitivt versus välproducerat

Med ojämna mellanrum tittar och lyssnar Kuriren djupare i den flora av aktuella demoskivor som dimper ned i postlådan. I denna demospecial har vi bland annat lyssnat in oss på dödsmetall från Gällivare och 70-talsrock från Älvsbyn.