Premiär med optimalt finstämda toner i sommarkvällen

Toner i sommarkvällen

Kultur och Nöje2012-07-02 06:00

En daggfrisk tolkning av Birger Sjöbergs Den första gång jag såg dig får markera inledningen på den första konserten i serien Toner i sommarkvällen. Denna premiärkväll är det gitarristen John Elénius och barytonsångaren Erik Malmhav som tar oss med på en synnerligen inspirerande musikalisk exkursion genom Sverige, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien.

Efter en trio tyska folksånger bearbetade av Johannes Brahms följer ett instrumentalt soloframträdande där John Elénius med sin spröda men distinkta gitarrklang tar fram det högstämda vemodet i några traditionella svenska vallåtar, smedlåtar, polskor och locklåtar.

Kvällens första höjdpunkt, åtminstone i min bok, är tre sånger av Gabriel Fauré från olika perioder i kompositörens liv, en utflykt till ett svunnet lantligt Frankrike som hämtat ur en impressionistisk landskapsmålning.

Därefter är det dags för den flyhänte Elénius att ta sig an ytterligare en instrumental svit, Piezas caracteristicas från 1931 av Federico Moreno-Torroba, en kompositör som tillsammans med sin ständige interpret - den inte helt okände Andres Segovia - haft en enorm betydelse
i etablerandet av gitarren som erkänt instrument inom konstmusiken.

En äldre portalfigur inom gitarrmusiken får stå för kvällens andra höjdpunkt. Mauro Giuliani (1781-1829) är kanske inte ett namn på allas läppar i dag, men under sin levnad hörde denne italienske kompositör och gitarrvirtuos till sin tids mer omhuldade musikpersonligheter, och liksom exempelvis Franz Liszt uppbar han som musiker något man närmast kan likna vid rockstjärnestatus. Alle mie tante lagrime är ett mäktigt, medryckande stycke som för mina tankar till J S Bachs Erbarme dich.

Mästaren Bach får också avrunda kvällen med två glädjefyllda stycken, Die goldene Sonne, voll Freud und Wonne och Auf, auf! Mein Herz, mit Freunden ; det förstnämnda får ses som en hälsning till den sommarsol som just denna kväll lyste med sin frånvaro. Visst, ett extranummer blir det också, sublim godnattsmusik i form av en av C M Bellmans kanske allra vackraste sånger, Träd fram du nattens gud. Storartat!

Även om inte alltid kyrko-

rummets akustik är optimal för den här sortens begivenheter så vägs det med råge upp av allt annat som under denna finstämda kväll var - just det - optimalt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!