Populismen sveper över Europa

Silvo Berlusconi, mediemogul, entreprenör, ledare för partiet Frihetens folk - tidigare Forza Italia - och regeringschef i Italien (med några års uppehåll) i snart 17 år, både fascinerar och förskräcker. Men det är mest omvärlden som blir bestört över hans mediemakt, kontrollen över några av de största tevebolagen, förlagen och radiostationerna. Hans kvinnohistorier och orgier med prostituerade och allehanda skandaler valsar runt i pressen, men italienaren har slutat uppröras. Berlusconis omtalade talang att sälja politik som vilken vara som helst gillas och sker i samarbete med stora delar av folket. Kristina Kappelin, som bor och arbetar i Italien sedan 1984, har skrivit den mycket eleganta och humoristiska Berlusconi. Italienaren. Hon lyckas ta ett steg åt sidan, trots alla åren i landet, och se italienaren. Redan i förordet ringar hon in komplexiteten i det italienska samhället och betonar att allt är en fråga om perspektiv. Hon har fått frågan om varför italienaren röstar på Berlusconi i val efter val, många gånger. Varför genomskådar inte italienarna sin ledare som en naken kejsare? Kappelins måttstock är den internationella och med den infallsvinkeln är det snarare vi svenskar som är "utomjordingarna". Berlusconis popularitet i hemlandet är en konsekvens av västvärldens förakt för honom. Det är att göra det lätt för sig att kalla honom för clown, menar Kappelin och hänvisar till skådespelaren Giorgio Gabers yttrande: "Jag fruktar inte Berlusconi i sig, jag fruktar Berlusconi i mig", en internalisering som när det gäller Hitler, blev tydlig först långt efter andra världskriget. Berlusconi bryter mot det politiskt korrekta. Han attackerar rättsväsendet - eftersom han själv ständigt utreds för nya brott - och häver av den anledningen ur sig att domare är mentalt störda och att de "skiljer sig antropologiskt från resten av rasen". Också här bekräftar han många italienares fördomar om ett byråkratiskt rättssystem. Historikern Antonio Gibelli kallar berlusconismen för "den mest genomförda ismen i den postmodernistiska eran". Berlusconis framgångar studeras noga av politiker i andra länder och berlusconismen, skriver Kappelin, karaktäriserar vissa drag av den populism som sveper över Europa. Kappelins fakta- och sakkunniga bok beskriver ingående Berlusconis förhållande till rättvisan. Men även hennes research kring hans samröre med maffian och alliansen med Vatikanen inger respekt. Den regeringskris som nu hotar Berlusconis maktställning får i Kappelins bok en föredömlig belysning.