Plötsligt har vi beredskap att reagera
Under en dryg veckas tid har tidningar och nyhetsmedier rapporterat om tvÄ mycket uppmÀrksammade vÄldsbrott. Ett Àgde rum i Stockholms innerstad, ett annat i ett litet samhÀlle i Blekinge. PÄ Norrbottensteatern i LuleÄ pÄgÄr under hösten en samtalsserie med vÄld som tema och nÀr medieforskaren Ester Pollack frÄn JMK, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, bilden till höger, förelÀser har hon fÀrska exempel att utgÄ ifrÄn.
INTE EFTER GĂNGSE MALL. Mediernas rapportering efter den senaste veckans uppmĂ€rksammade vĂ„ldsbrott skiljer sig frĂ„n stereotypen, anser medieforskaren Ester Pollack, som förelĂ€ste pĂ„ Norrbottensteatern. "Den hĂ€r gĂ„ngen har rapporteringen innehĂ„llit ovanligt mycket av analys och reflektion", sĂ€ger Ester Pollack.
Foto: Petra Isaksson
Dessutom skapar ofta medierna bilden av en trend, Ă€ven om det i sjĂ€lva verket inte existerar nĂ„gon. - Det finns ingen given korrelation mellan brottsutvecklingen och brottsrapporteringen. Vi vet i dag att brottsutvecklingen stagnerat, Ă€ndĂ„ skrivs det och rapporteras i ungefĂ€r samma omfattning som tidigare. Expressen bestĂ„r till exempel varje dag av cirka 16 procent brottsskriverier. Vi vet ocksĂ„ att antalet vĂ„ldsbrott inte skjutit i höjden, dĂ€remot Ă€r forskare inte överens om huruvida vĂ„ldet gĂ„tt ner i Ă„ldrarna eller blivit grövre. Effekterna av mediernas rapportering om vĂ„ld Ă€r svĂ„rt att kartlĂ€gga, Ă€ven om det pĂ„gĂ„r mĂ„nga projekt vĂ€rlden över. Ester Pollack hĂ€nvisar till en omfattande studie i USA dĂ€r man visat att mĂ€nniskor som tittar mycket pĂ„ TV över tid fĂ„r en likartad uppfattning om hur verkligheten ser ut. Rapporteringen frĂ„n de senaste sĂ„ uppmĂ€rksammade vĂ„ldsbrotten skiljer sig frĂ„n stereotypen i det att den innehĂ„ller ovanligt mycket av analys och reflektion, anser Ester Pollack. - Det Ă€r som om vi plötsligt har en beredskap att reagera. Kanske beror det pĂ„ att vi under en tid fĂ„tt en mer eftertĂ€nksam debatt om unga mĂ€nniskor och vĂ„ld som skapar denna vilja till att se det mer komplexa i problematiken. Kanske hĂ€nger det ocksĂ„ ihop med en trötthet pĂ„ ropen om lag och ordning som hördes sĂ„ ofta pĂ„ 1990-talet. ĂndĂ„ rullar medierna oftast pĂ„ i gamla hjulspĂ„r nĂ€r det gĂ€ller brottsjournalistiken, sĂ€ger Ester Pollack, som Ă€r noga med att pĂ„peka att medierna inte Ă€r ett begrepp. - Det finns lokaltidningar, nyhetsprogram, kvĂ€llspress och TV-program med stora inslag av fiktion, till exempel Efterlyst. Man kan alltsĂ„ inte generalisera. Men marknaden Ă€r tuff och tabloidpressen sĂ€ljer lösnummer pĂ„ vĂ„ldsrapportering. Ibland kan man se exempel pĂ„ hur mer seriösa medier tar efter, som nĂ€r Aktuellt visade likbilder av Knutbypastorns hustrur. Om framtiden har hon sjĂ€lvklart svĂ„rt att uttala sig, men Ă„terigen hĂ€nvisar hon till en studie frĂ„n USA. - DĂ€r kan man se en mycket tydlig tendens till att det utvecklas tvĂ„ olika sorters journalistik: En slagkraftig och sensationslysten och en seriös och analytisk. SjĂ€lvklart tilltalar det tvĂ„ helt olika medborgargrupper.
SĂ„ jobbar vi med nyheter