Nu står hon i det vackert avskalade rummet i Tolonens i Vitsaniemi och ser ut över den slingrande Torneälven. Pekar mot udden.
- Där ska konsthallen ligga!
Det är ett makalöst uttalande.
Här i byn som också kallas Risudden ser Gunhild Stensmyr skönhet som hon vill dela med sig av till världen och är det någonting hon tycker Norrbotten behöver så är det kultur.
- Det råder större brist på idéer än på pengar i samhället, det gäller bara att hitta pengarna. Kulturen drar samhället framåt, skapar stora mervärden. Nu har vi en chans att åstadkomma det genom konsten, säger Gunhild Stensmyr som vid sidan av konsthallsplanerna också är i full gång med att utveckla sin egen privata affärsrörelse Guest House Torndalen där hon i samarbete med lokala hantverkare och svenska formgivare tar tillvara gamla hus, renoverar och bjuder ut till uthyrning.
Viktiga kåkar
Det är där alla gårdarna kommer in. Hittills har Gunhild Stensmyr köpt in åtta hus på fem fastigheter. Satsat åtskilliga miljoner kronor, men också fått EU-stöd för landsbygdsutveckling.
Ett av husen ska så småningom kunna hyras av den som önskar sig en standard från 1901, medan de andra erbjuder dagens bekvämligheter. Wennbergs, som ligger granne med Tolonens och precis rakt ovanför Konsthall Tornedalen, ska bland annat bli konferensgård.
- Vi kommer att behöva de här husen när konsthallen står klar. Det här är ett sätt att säkerställa kvaliteten på utställningsverksamheten. Hit ska konstnärer och curatorer komma och bo vackert och bra. Sen åker de ut i världen och berättar för andra - det är så man bygger nätverk, säger Gunhild Stensmyr som varit noga med att förankra sina idéer både lokalt och internationellt.
- När ska vi börja bygga, undrade folk här i Risudden när jag för första gången berättade om mina planer. De är de viktigaste, om jag inte haft med mig dem hade jag inte gått vidare. Sen reste jag ner till biennalen i Venedig och testade mina idéer på kollegor från hela världen - ingen tyckte att det var konstigt att låta bygga en internationell konsthall i en liten by uppe vid polcirkeln.
Lång erfarenhet
Det var länge sedan Gunhild Stensmyr lämnade Tornedalen och egentligen var hon och hennes man Jan Lund bara ute efter ett fritidsboende. De föll för prästgården i Hedenäset, men när hon senare fick syn på Tolonens gård med det fina läget och den fantastiska utsikten började entreprenören i henne göra sig påmind.
Först tänkte hon traditionellt - kanske ett kafé, ett vackert stopp på vägen?
- Men självklart ska det vara en konsthall, det är ju det jag kan.
Gunhild Stensmyr inledde sin karriär på Bildmuseet i Umeå i början av 1980-talet. Sedan följde några år på Norrtälje konsthall, som bland annat utsågs till årets museum under hennes ledning. Därefter startade hon konsultbolaget Nice - Network in culture - där hon bland annat riktat in sig på skräddarsydda utbildningar, nätverksbyggande och diverse uppdrag inom kulturbranschen.
Norrbotten och Skåne
På uppdrag av landstinget lämnade hon nyligen in en verksamhetsplan över ett resurscentrum för konsten i Norrbotten och i region Skåne är hon sakkunnig för internationella projekt inom bildkonstområdet. Där, på Bjärehalvön, driver hon sommartid Skärets konsthall - 25 kvadratmeter som i skånska tidningar beskrivits som "regionens vackraste rum för samtidskonst".
- Lars Nittve invigde sommaren 2002 och snart öppnar jag den allra sista utställningen där. Det blir en jubileumsutställning där jag summerar de tio år som gått, säger Gunhild Stensmyr som också planerar att ge ut en bok om Skärets tio år.
En av sommarens konstnärer i Skåne är Britta Marakatt-Labba, andra är Maria Friberg, Fredrik Wretman och Monika Gora - hon med silverträdet utanför Kulturens hus i Luleå.
Konsthall Tornedalen, som i landstingets kulturplan beskrivs som "Tornedalens Louisiana" är för närvarande en ideell förening med stadgar, internationell styrelse och en startsumma på cirka 750.000 kronor. Merparten av pengarna kommer från Norrbottens läns landsting och Övertorneå kommun, men 35.000 dollar har donerats av Barbro Oshers foundation i San Fransisco.
Internationell arkitekttävling
Pengarna används bland annat för att finansiera skissuppdragen för fem internationella arkitekter som inom kort kommer upp till Vitsaniemi för att titta närmare på platsen där konsthallen ska stå. Bland dem finns Luleåbaserade Josefina Nordmark, prisad för ambassadbyggnaden i Santiago de Chile, men också arkitekter från Norge, Finland, Schweiz och Japan. Målet är att inviga Konsthall Tornedalen vårvintern 2015.
I planerna ingår två utställningsrum med en sammanlagd yta på cirka 250 kvadratmeter - ett större projektrum där curatorer bjuds in för att jobba med två årliga utställningar och ett mindre rum för inlånad konst från olika institutioner i Sverige och världen.
En hörsal med plats för ett hundratal personer, en bildverkstad för barn, ett kafé och en butik ingår också.
- Jag vill ställa ut den bästa konst som görs i dag, Konsthall Tornedalen ska vara en konstnärlig spjutspets. För att komma dit måste vi skapa samarbeten och nätverk med världens bästa museer och konsthallar och dessutom knyta till oss en namnkunnig internationell styrelse, säger Gunhild Stensmyr som räknar med att konsthallen förutom tillfällig personal, kommer att behöva anställa cirka åtta personer på årsbasis för den dagliga driften.
Idéerna styr
Ekonomiskt ser hon en lösning där staten, regionen och kommunerna samarbetar. Dessutom räknar hon med intäkter och särskilda projektbidrag.
- Det viktigaste av allt är att hålla måttet kvalitetsmässigt. Det här ska bli en internationell konsthall med tyngd som satsar på etablerade konstnärer från hela världen som drar publik från hela världen.
Men ser hon då inga hinder?
- Ska man driva en idé måste man tro på den. Inte vara bekväm, utan fylld av tåga och framåtanda. Det är ju inte pengarna som ska styra, utan idéerna. Har man bara tillräckligt bra idéer så hittar man också pengarna, det är min övertygelse och min erfarenhet. Och hur konstigt det än kan låta är konstsatsningar relativt billiga, mycket billigare än exempelvis teater.