Platsens ande i konsten

Genius loci, översatt som platsen ande eller själ är ett begrepp som länge har använts inom arkitekturen för att beskriva den speciella stämning man kan uppleva på en ort eller en lokalitet. Tanken är att man utgår från den upplevda atmosfären när man sedan ritar sin byggnad eller planerar sin miljö. Omvänt skulle man kunna tänka sig att platser fostrar sina invånare. Den som lever på en plats präglas av den. Klimat, ljusförhållanden, lokala föreställningar, landskapets morfologi, färger, årstidsrytmer, kulturella faktorer, historiska, sociala och politiska faktorer påverkar livsmiljön. Det skapar referenser som i sin tur präglar språkbruk, uttryck och gestaltningar. En konstnär som arbetar med alla sina sinnen tar ju in dessa referenser och de torde i sin tur avspegla sig till viss del i det som skapas. Lite av det resonemanget ligger till grund för utställningen Nordnorsk Triennale, bildkonst och konsthantverk från Nordnorge, som just nu visas på Konsthallen i Kulturens hus. Poul R Weile skriver i förordet till den utmärkta katalogen som medföljer den turnerande utställningen att konsten i storstäderna är anpassad till en global mainstream och man måste ut i randområdena för att finna en annorlunda konst - att finna det säregna. I stället för att, som vanligt jurera utifrån färdiga verk har juryn valt att arbeta med konstnärskap i sökandet efter egenart. De nordnorska konstnärerna har först fått visa upp sina portfolios och juryn har utifrån detta valt vilka som på det bästa sättet representerar konst från Nordnorge. Sedan har dessa nyproducerat verk för den här utställningen. I juryn på fem personer, vilka representerar de nordiska länderna, har ingått förutom nämnda Poul R Weile från Danmark, Kim Simonsson från Finland, Karin Granqvist från Sverige och Kari Ullberg och Birthe Marie Löveid från Norge. De flesta av utställarna har vi sett tidigare i utställningar och i symposiesammanhang här i Luleå. Målaren Thor Erdahl har vi kunnat se i flera samlings- och separatutställningar genom åren. Han är fortfarande lika vital i sitt bildspråk som när jag såg hans bilder första gången på Nordkalottens höstsalong 1987. Målarna Per Adde och Odd Helmersen är exponenter för det äldre måleri som utvecklades i mellankrigstidens Svolvaer. Alf Salo är ett nytt namn på målarfronten som det vore intressant att se mer av. Det är glädjande att se teckning som eget uttryck, blyerts och kol är
oöverträffade medium i händerna på rätt utövare, Harald Liens surrealistiska interiörer med hundar och Ingejerd Hansen Juviks kalligrafiska tecken ger syn för sägen. Skulpturen har även den ett par representanter, Anne Rita Nybostad som gör flygfän i plexiglas och Solveig Ovanger som arbetar med tredimensionell form i tjockt läder. Det enda som stör mig härvidlag är Ovangers avlånga sköld eller hjärtformer som känns som en rätt sliten kliché. Foto och video representeras av Arvid Sveen med bilder från ishavet och Jenny-Marie Johnsen med sin vackert rofyllda videoinstallation Eclipse. Ett av de mer intresseväckande färggrannare verken utfört i de mest överraskande materialet är Inger Anne
Nyaas verk 4x4x shopping som är tillverkat av plastkassar. Här har återvinning fått ett sant konstnärligt uttryck. I Norge är det inte samma rågång mellan bildkonst och konsthantverk som vi har här och därför ingår som en självklarhet även textilkonst i den här utställningen. Eevahenna Aalto är representerad med en stilfull gobeläng Vår tillsammans med Britt Halvorsens kompakta väggmodul Rå av kardad ull. Textilen tar sig ett annat uttryck i Ingrid Larssens experimentella smyckeskonst. Inger Blix Kvammen arbetar även hon experimentellt med smycken fast i traditionellare material, men något obekväma att bära kan jag nog tänka mig. Som helhet upplever jag triennalen som en representativ exponering av vad som görs i Nordnorge. Det skiljer sig inte så mycket i uttryck från vad som görs här hos oss. Det är väl inte så konstigt då vi ju lever under ganska likartade villkor och med samma problematiska förhållanden till våra ekonomiska centralmakter och storstäders snåla protektionistiska nätverk och trender.