Plats på scen för vinnarmanus

I dag är Marita Mattsson Barsk på väg till Berättarfestivalen i Skellefteå för att berätta om märkvärdigheter i Tornedalen. Hela veckan bloggar hon på Kuriren.nu med anledning av Norrbottens biblioteks satsning på Världsbokveckan. På lördag har Tornedalsteatern premiär på hennes teaterpjäs Schottis i A-dur.Det är med andra ord lite mycket nu för Marita Mattsson Barsk, till vardags biblio-tekschef på stadsbiblioteket i Haparanda, där hon numer arbetar efter många år som kulturansvarig och bibliotekschef i Övertorneå.För tre år sedan vann hon Tornedalsteaterns manustävling med pjäsen Schottis i A-dur, en titel som hon råkade på under Jokkmokks marknad.- Där spelade två tjejer en låt som hette Schottis i A-dur för det enkla livet. Det passade så bra för min pjäs och efteråt gick jag fram och frågade om jag fick låna sångens titel. Pjäsen handlar om tre generationers erfarenheter, om livsval och mognad. Där finns bland annat en kvinna som upplever att hon nått vägs ände när hennes far drabbas av en stroke, något som hjälper henne minnas, säger Marita Mattsson Barsk. Nya röster
Sitt manus arbetade hon med i ett halvår inför tävlingen som sökte nya berättelser och nya röster från Tornedalen.- Det var ett väldigt roligt arbete. Som att lägga ett pussel där man flyttar bitarna fram och tillbaka.Sedan ett drygt år tillbaka är Marita Mattsson Barsk en av nio deltagare på den dramatikerutbildning som drivs gemensamt av flera minoritetsspråksteatrar på Nordkalotten. - Vi träffas på olika platser och det är enormt intressant att se vad de andra skriver. Det finns så mycket som inte är berättat, säger hon.Två språk
Även om hon mest skrivit "byråkratiska saker" genom åren har det också blivit en hel del annat. Bland annat pjäsen Natten förbi som regisserades av Ulla Lyttkens. Inför premiären i Övertorneå nu på lördag har hon till och från följt arbetet på scenen.- Oj, det har varit jättespännande. Ibland har jag undrat om jag verkligen skrivit det där. Vissa repliker är så vassa, jag som tycker att jag är så timid och vänlig, säger Marita Mattson Barsk och skrattar. I pjäsen talas mest svenska, med många inslag av meänkieli.- Jag skriver på båda språken, precis som man talar här i Tornedalen. Det beror helt på mina karaktärer, vissa blir inte trovärdiga om de inte talar meänkieli, andra om de inte talar svenska. Själv skriver jag snabbare på svenska, men bättre på meänkieli.