Pinfärsk kortroman

Peo Rask gör deckardebut i kortformat med Brottsplats Luleå. Det kunde ha gått bättre, men varför inte våga risken, deckarprovet tycks ju obligatoriskt för många författare. Med lokalfärg och tidskänsla säljs sådan litteratur in, alltså är scenen Luleå och tiden pinfärsk, sommaren och hösten 2008. Tre människor hittas mördade, ICA-påse av miljövänlig sort över huvudet, kroppen arrangerad i korsform. Något samband mellan dem är svårt att upptäcka, kanske att de alla ligger på platser där stadens mer offentliga rumlande försiggår. En frisör, en läkare, en grafiker, rejäla medborgare. Kommissarien heter Marklund och har en kollega som heter Lundmark, hoppas ni märker blinkningen. Deckaren vill sig dock inte. Det är kanske språket. I en deckare ska det helst accelerera sig fram till spänning och täthet, men Rask är alltför oförsiktig. "Delar av ansiktet såg ut som en grillad special som tappats på backen". Nej, det tror jag inte. Inte grillad, inte special, inte tappad på backen. Den liknelsen måste gälla något annat. Och inte verkar den litterärt ambitiöse Marklund mycket bättre. Han som skriver noveller i hemlighet och trots det kan häva ur sig handikappade meningar som "Av jord är du kommen, till jord ska du komposteras i en ica-påse". Nej, roligt är det inte och inte heller spännande. Marklunds bekymmer över uteblivet TV-tittande (fotbolls-EM) och skjutsningar till dotterns träningar är mer spännande än det högst förströdda utredandet av tre mord. Marklund gnäller ibland, tyst eller högt. Det ska gälla som den vid deckaren vidhängande samhällskritiken, men är egentligen bara ett missnöjt läte. Märkligt nog är det vad som stannar i minnet efter läsningen, den där ihållande populismen. Luleå är alltså en plågad kommun och dess invånare lider av sällsynt dumma företrädare. Promenaderna längs Luleås vatten är många och långa, de är faktiskt riktigt väl beskrivna. Åtminstone övertygar deras lokalfärg en utflyttad. Någon upplösning kan jag inte avslöja eftersom den saknas. I dess ställe lägger Rask fram en analytisk krumelur om makt, nätverk och identitetsbyte i lokalsamhället. Sedan tar boken och deckarprovet slut. En enda gång skrattar jag högt och hoppas på en fortsättning. Det är vid upplysningen att författaren Torbjörn Säfve med viss framgång lyckats anlägga ett sufiskt center på Malmudden.

Pinfärsk kortroman

Norrbottens-Kurirens Jan-Olov Nyström har läst Peo Rask deckardebut Brottsplats Luleå."Deckaren vill sig dock inte", tycker Nyström i sin recension.