Pictors färgprakt visas upp
Albrekt Pärlstickare, Albrekt Målare - Albertus Pictor. I år är det 500 år sedan Sveriges störste medeltida målare gick ur tiden.
KÄNSLOR. Gift kärlekspar i Härkebergs kyrka, målat av Albertus Pictor.
Foto:
Målningarna som finns i de medeltida kyrkorna är betydligt mörkare än de var när de målades. Till viss del beror det på yttre faktorer som nedsmutsning, fuktproblem och mikroorganismer, men framför allt handlar det om att en del pigment har genomgått kemiska omvandlingar. Röda färger klarar sig sämst, medan gröna färgtoner däremot har stått väl emot tidens tand. Hur mycket färgerna har förändrats går från den 22 april att se på Riksantikvarieämbetets webbplats www.raa.se, där de ursprungliga färgerna digitalt har rekonstruerats på några av målningarna. Samma dag invigs en liten utställning i ämbetets lokaler på Storgatan i Stockholm. Arbetet med att analysera färgpigmenten i Albertus Pictors målningar ingår i ett större projekt, där nästa anhalt är tre medeltidskyrkor i Skåne. Det kommer dock inte att leda till några försök att rekonstruera ursprungsfärgerna på plats. - Men jag skulle själv tycka att det vore jätteroligt om man kunde få ett valv i exempelvis Täby kyrka där färgen har försvunnit och göra en fin rekonstruktion där. Det tror jag skulle vara roligt för barn och unga att se hur det kan ha sett ut, säger Kate Tronner.
Albertus Pictor Sveriges mest kända medeltida kyrkomålare kom ursprungligen från Tyskland och hette egentligen Albrikt Ymmenhusen. Det är oklart varför han kom hit, men han omnämns för första gången i skriftligt källmaterial 1465. Albertus Pictor var bosatt i Stockholm från 1473 fram till sin död 1509. Albertus Pictors målningar skiljer sig från andra samtida svenska konstnärers. Motiven är livfullare och uttrycken rörligare, han använde också ofta skuggor för att skapa en tredimensionell känsla i målningarna. Albertus Pictor målade i ett 30-tal kyrkor i Sverige, men var främst verksam i Mälardalen. Täby kyrka är kanske den mest kända av de kyrkor han dekorerat.
Så jobbar vi med nyheter