Passionerad farmor kliver fram
OM SIN FARMOR. En gång var formgivaren Helena Henschen med om att starta klädmärket Mah Jong. Vid 64 års ålder skrev hon romanen "I skuggan av ett brott", som också den handlade om familjen. Nu skriver hon om sin farmor. Foto: PONTUS LUNDHAL/Scanpix
Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX /
Helena Henschen ger ett både milt och bestämt intryck. Från början formgivare var hon på 1960-talet en i trion som startade klädmärket Mah Jong, i dag jackpot i vintageaffärer och på sin tid ungdomsrevoltens kvalitativa mode. Under 1970-talet arbetade hon med teatergruppen Fria Pro. Man skulle kunna ta för givet att hon haft ett nära förhållande till en farmor som Signe Thiel. Eller att hon åtminstone känt sig stolt eller styrkt av en så färgstark kvinna i släkten. Men nej.- Nu gör jag det. Förr uppfattade jag nog henne som frånvarande. Hon var en farmor jag aldrig lärde känna. I boken citerar jag ett av hennes barn som sade att när Signe oroar sig skakar hela Djurgården.När Helena Henschen, då 64, för fyra år sedan kom ut som fullfjädrad författare var det med en romandebut som fick strålande kritik. I skuggan av ett brott handlar om de mord, den familjehemlighet, som gjorde hennes mor föräldralös och kastade djupa skuggor över Helena Henschens eget liv.Det är en roman som, alla pocketböcker inräknade, sålt i flera hundra tusen exemplar. Helena Henschen skrev den med ett inre tryck. I hela sitt vuxna liv hade hon vetat att hon var tvungen att tränga in i familjehemligheterna, till sist blev det dags.- Nu skulle jag skriva en roman till, och mina kusiner tyckte jag skulle skriva om farmor. Jag kände mig så trött på alla historier jag hört, men då fick jag fyra flyttkartonger fulla av dokument och brev, dagböcker, testamenten och skilsmässohandlingar, allt som tillhör en människas liv."Sluta käxa"
Bland gulande papper hittade Helena Henschen en levande kvinna som gick emot sin tid men också förkroppsligade den. Samma Signe som sagt åt barnbarnen på besök i Djurgårdsvillan att "sluta käxa", såg som 16-åring ut som en kusin till Ronja Rövardotter. Signe Thiel var en stark personlighet. Hon föddes in i en överklass som sökte sig till de radikala. Som ung näpsade hon Verner von Heidenstam, på besök hos hennes mor, när han talat om för Signe att hon var för ung för att förstå Tolstoj: "Ja, jag är ung, men det går över. Men Verner är dum och det går visst aldrig över."Hon var dotter till den judiske finansmannen Ernest Thiel som på karriärens höjdpunkt vände "penningens ökenvärld" ryggen, lämnade sin gravida fru och deras fyra barn, gifte sig med barnens guvernant och i stället ägnade resten av sitt liv och sin förmögenhet åt konsten och åt Nietzsche. Han dog, ensam och utblottad.- Jag tycker han var häftig på något sätt. Han släppte allt och det gick åt pipan.Med sin unga dotter Signe hade han en lång och litterär brevväxling på en nivå som ter sig häpnadsväckande i dag.- Hennes dagbok är fantastisk, jag kan inte tänka mig att jag själv skulle ha kunnat skriva en sådan dagbok, eller att något av mina barn skulle ha kunnat göra det. Hon var oerhört avancerad, också i brevväxlingen med sin pappa. De skrev öppet om väldigt intima saker, på ett sätt som man inte gör i dag. Det är märkligt.Efter två havererade äktenskap och sex barn blev Signe Thiel ordförande i Fredrika Bremerförbundets Stockholmskrets. Humlesamlare och hypnotisör
Under resten av sitt liv hade hon ett passionerat förhållande med den tyske hjärnforskaren, humlesamlaren och hypnotisören Oskar Vogt, samtidigt som hon helt osannolikt förblev vän med hans hustru. En stor del av romanen ägnas förkrigstidens Tyskland och andra världskrigets Sverige. Signe Thiel upplevde judehatet. Ett av hennes barn, tillika Helena Henschens far, befann sig i Berlin under kristallnatten och under kriget gjorde Signe Thiel allt för hjälpa tyska judar genom nålsögat till Sverige. Romanen skildrar den fasa även svenska judar upplevde.- Det är min egen ingång till den här tiden. Jag är född i mars 1940 strax innan tyskarna ockuperade Danmark och Norge och var bara några veckor när jag evakuerades med min mamma. Vi kom till Tällberg, varför dit vet jag inte. Det är hemskt att läsa breven mamma skrev. Hon var fullständigt övertygad om att allt var slut, att de bara hade en kort tid kvar. Jag växte upp med det, för mig var kriget att se föräldrarnas rädsla.
Fakta
Helena Henschen
Helena Henschen
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!