Musiker, klubbägare och andra nattugglor brukar helst se att man kontaktar dem efter det vi med normal arbetstid kallar lunch. När Johan Piribauer nyvaket svarar i telefonen bara några minuter efter klockan tio, förväntar man sig därför nästan en utskällning. <BR> ? Åh, vad bra att ni ringer. Det blev väldigt sent i studion i går men jag borde verkligen kliva upp nu.<BR>Ingen utskällning. Inga sura miner. Men däremot en hel del att stå i inför den tio dagar långa turnén som inleds i morgon. Tillsammans med den danske kollegan Per Warming ska Johan Piribauer åka till Färöarna. Bara någon månad tidigare har han och samma Per Warming varit i både Danmark och Tyskland. Dessutom ska albumet Jag lurade världen färdigställas. <BR>Men med snart fyra album bakom sig och en hel del turnerande, är Johan Piribauer relativt okänd. Men hemma i Arvidsjaur och i byn Moskosel, tio mil nedanför Polcirkeln, är han vid det här laget superkändis. Det var där allting började för drygt tio år sedan. <BR><BR>I valet och kvalet<BR>Debutalbumet Sagan om liv kom 1995, följdes snabbt av Arthur Cravans återkomst och singeln Jultomten som än i dag brukar höras i etern vid juletid. Men varken med första eller andra albumet var något skivbolag inkopplat. Inte heller med tredje plattan Norrland som spelades in i Luleå med Göran Norman som producent under 2000.<BR> ? Jag har varken haft någon promotion eller något bokningsbolag. Men nu är det några som är intresserade, fast jag står i valet och kvalet. Jag vill behålla kontrollen själv. Jag vill äga mina låtar och att de ska spelas som de är, säger Johan Piribauer.<BR>Han är uppenbarligen rädd om sin lappländska progg. Men inte så mycket att han inte mer än gärna delar med sig av den. I somras blev det drygt 80 spelningar för inlandsbaneturisterna på järnvägsstationen i Moskosel, samt turerna både inom och utanför landet. Den folkmusikinspirerade gitarrpopen spelas flitigt i undergroundviskretsar, på internet och snart också på Färöarna. <BR> ? Jag är ett Färö-freak sedan barnsben, så det här känns roligt. Jag har varit där en gång och det är som en blandning mellan Norge och Irland. Färöarna påminner faktiskt litegrann om Arvidsjaur också. En litet ställe ensamt mitt ute i skogen och ett som en klick i havet.<BR><BR>Fler spelningar <BR>I samband med det nya albumet räknar Johan Piribauer med ännu fler spelningar. Om allt går som det ska kommer skivan att kunna släppas vid jul eller strax efter nyår. Just nu är det bara sången som ska läggas på och så slutproduktionen hos Göran Norman i Luleå. Men redan nu har han ett par spelningar inbokade. En i Luleå i februari och så i Ryssland. <BR>Men hur ska svensk vispop gå hem i Ryssland?<BR> ? Jag får väl helt enkelt förklara mellan låtarna vad det är jag sjunger. Att sjunga på engelska är inte min grej. Om jag blir förbannad eller ska förklara min kärlek till någon så gör jag ju inte det på engelska, skrattar Johan Piribauer, betydligt piggare än för en stund sedan. <BR> ? I de nordiska länderna är de ganska vana att höra svensk musik, så där är det inga problem. Sedan är jag rätt försiktig med att vara för lokal, min musik ska gå hem i Arvidsjaur som Skåne.
