På ständig resa i Norrbottens historia
1732 var också ett märkligt år om man ser till väderleken. Frosten slog till redan tidigt i augusti och så sent som i början av juli stod skvattramen i full blom.
Den som vet att berätta är Carl von Linné, som noggrant skrev ner allt han upplevde och såg i sina dagböcker. Redan i maj hade han startat sin Lappländska resa, den skulle pågå fram till oktober då han med hjälp av lånade pengar tog sig tillbaka till Uppsala genom Österbotten. Lånet gavs av en präst i Torneå, orten Haparanda hade ännu inte skrivits in på kartan, och för att betala tillbaka sitt lån skrev Linné en reseräkning där han påstod sig ha varit längre upp i Tornedalen än han i verkligheten var. Hans vetenskapliga projekt var underfinansierat, en verklighet som även nutida forskare vet att förhålla sig till, och för att dryga ut reskassan bjöds han in till människor som hade plats över.
Förtjusades över Gammelstad
Luleå for han snabbt förbi "emedan ingenting stod där att dra lärdom av" men över Gammelstad förtjusades han och stannade över midsommar. Bodde i prästgården och vandrade runt i omgivningarna, lyssnade på grodor och drack ur hälsokällan.
Därför är det naturligt att Kjell Lundholm, historiker och tidigare chef för Norrbottens museum, väljer att presentera sin bok Carl von Linné och Norrbotten, just i Gammelstad och på Hägnan i vars närhet Linné en gång hämtade inspiration och kunskaper.
För ett år sedan kom den flitige Lundholm, som vid det här laget har skrivit ett tjugofem tal böcker, ut med boken Min norrbottniska historia. 2000 skrev han Eyvind Johnson och Norrbotten, även det förutom en presentation av författaren en slags reseguide i Johnsons fotspår. När han nu skriver om Carl von Linné bjuder han in läsaren på en detaljerad färd i botanikerns fotspår.
- Många har skrivit om Linné och även om hans Lappländska resa, men mitt speciella bidrag är just reseguiden, säger Kjell Lundholm, som valt tidpunkten för bokutgivningen med omsorg.
300 år
Nästa år är det 300 år sedan Linné föddes, ett jubileum som kommer att uppmärksammas inte bara i Sverige utan också över hela världen. I Norrbotten förbereds många aktiviteter, bland annat kommer det att sättas upp skyltar på flera av de platser Linné besökte 1732.
Som den store vetenskapsman han var samlade Linné många forskare omkring sig och hans så kallade lärjungar är många.
Den mest kände av dem på våra breddgrader är Daniel Sohlander från Öjebyn.
- Sohlander reste en hel del, deltog bland annat i James Cooks första världsomsegling. Men sedan kom han att tjänstgöra på British Museum resten av sitt liv vilket gjorde Linné, som hade stora förhoppningar om att få insamlat exotiskt material genom sin lärjunge, missnöjd, säger Kjell Lundholm.
Lars Levi Laestadius var visserligen ingen lärjunge i ordets egentliga mening, han föddes 1800 drygt 20 år efter Linnés död. Men som botanist fortsatte han Linnés arbete tillsammans med bland annat Göran Wahlenberg, en vetenskapsman som mycket direkt verkade i föregångarens fotspår.
Som viktig källa för sin bok har Kjell Lundholm haft Skytteanska samfundets imponerande utgåva av Linnés dagböcker från Lapplandsresan - tre vackra böcker innehållande Linnés egna anteckningar på latin i faksimil, en svensk översättning och ett kommenterande band. Men utan hans egna gedigna kunskaper om Norrbotten skulle boken sannolikt inte ha kunnat skrivas. På omslaget till sin nya bok titulerar sig Kjell Lundholm själv "resenär i vår historia".
- I hela mitt liv har jag varit intresserad av natur och kultur och jag har rest i Linnés fotspår många gånger utan tanke på att skriva en bok. Nu vill jag passa på att berätta om honom men också ge människor möjlighet att på egen hand göra en historisk resa i vårt län.
Så jobbar vi med nyheter