På sagans mästerliga språk

Ofta dyker hennes namn upp som kandidat till nobelpriset i litteratur. Hon var en av de första att öppet prata om könsstympning och religiöst hyckleri och hennes skapande har renderat både skvaller och fängelse i ett Egypten som blivit alltmer islamistiskt. 2007 tvingades hon till exil efter att pjäsen Gud avgår på toppmötet retat de lärde vid Al-Azhar universitetet i Kairo. Dessutom hade hon och hennes dotter drivit en kampanj i domstol för att barn skulle få ta sina efternamn efter modern. Den stulna romanen som nu förtjänstfullt översatts till svenska av Marie Anell handlar till stor del om detta. Bodour, som lever i Kairos fina kvarter har en oäkta dotter som hon lämnade på gatan. Denna dotter växer upp och blir en berömd sångerska. Hon kallar sig Zina Bint Zinaat som betyder oäkta dotter till en äktenskapsbryterska. Till saken hör att islam fördömer sång och dans, vilket är just det som människorna i Egypten älskar denna Zina för. Därför måste Zina dö. Detta är underförstått och det laddar hela romanen, för alla de som hatar henne, de älskar och åtrår henne likväl. Emirer och shejker, paschan som fått sin titel åter i takt med att de utländska företagen och oäkta gatubarnen blivit fler, psykiatern som inte tror på Gud men som får ett sammanbrott i fruktan för Gud - alla älskar och hatar de denna Zina på samma gång. Zina sjunger sina egna texter, hon är uppfostrad av ingen och fruktar därför ingen. På ett ställe jämför författaren henne med Umm Kaltoum, kvinnan som hela arabvärlden dyrkade, som dristade sig till att göra det ingen kvinna fick göra - sjunga Koranen. Zinas brott är större, och tiden en annan. På ett sagans språk väver El Saadawi fram en roman som handlar om kuvade kvinnor och härskande män, men hon tydliggör också att alla människor på olika vis är både förtryckta och stympande. Med upprepningar och epitet bygger El Saadawi den drömska bilden av ett sagornas Egypten. Och samtidigt punkterar hon effektivt mystiken med ord som inte får uttalas. El Saadawi lyckas med konststycket att på samma gång klargöra och förvirra. Läsaren får en alltmer surrealistisk bild av livet, dröm och verklighet flyter samman. För huvudpersonen Bodour, som i hemlighet sitter och skriver på en roman om sitt liv, blandas dröm och verklighet på samma vis. Som läsare blir jag en del av sammanbrottet. Huvudpersonens och samhällets. Det är inget annat än en mästerligt skriven roman.

På sagans mästerliga språk

Nawal El Saadawi är från början läkare. Men engagemanget mot kvinnoförtrycket tog över, gjorde henne till författare och feminist.