På resa med Evert Taube i domkyrkan

Sommarkvällskonsert
Evert Taube i ord och ton
Kaya Ålander och Carin Ödquist
Luleå domkyrka söndag den 24 juli

Kultur och Nöje2005-07-26 06:30
EVERT Taube i kyrkan hade nog varit en omöjlig tanke för ett halvsekel sedan. En rumlande artist på Gyldene Freden, som visserligen gjort sig folkkär med visor om Calle Scheven, som fredligt blandar sitt kaffe med kron, om den fala flickan i Havanna, och om Rönnerdals lurviga ben, kunde man helt enkelt inte ta in i Guds hus.<br>Men då hade man inte läst och lyssnat på Evert Taube ordentligt, förstått att han i grunden var en rättskaffens karl med en stark konstnärssjäl och en lysande förmåga att omsätta sina upplevelser i både ord och musik. Nu är Evert erkänd som en lysande artist och en betydande författare och viskompositör.<br>Just nu åker Kaya Åhlander och Carin Ödquist runt i våra kyrkor och kapell och sjunger och berättar om Evert Taube, den orolige globetrottern, som fört oss till Samborombon, San Remo, Valparaiso och Ängön, samtidigt som han alltid haft Vinga, Ängön, Utö och Furusund i sikte.<br>I domkyrkan hade programmet underrubriken Jag kommer av ett brusande hav, som syftar på den episod då han redan i femårsåldern frågar fyrvaktarfrun Madam Läbom, om varifrån han kommer och då förs av henne till en klyfta vid vattnet. Hon säger: ?Där ser du var du kommer ifrån?. Med hjälp av Everts sånger för Kaya Åhlander och Carin Ödquist publiken till hans platser på jorden: Argentina, Ligurien, North Shields i England, där han räddas av tobakshandlerskan Mary Strand, och Dover, där han, Karl Alfred och Fritiof Andersson kliver ombord och hindrar en skum skeppare att sätta dolska planer i verket.<br>Och publiken fick också vara med aktivt i programmet, genom att sjunga med och spela roller i Tango i Nizza, Dans på Sunnanö, Vals på Mysingenoch Änglamark, den sång som ? frånsett sina kvaliteter som sådan ? definitivt gjorde Evert korrekt i det svenska samhället.<br>Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska, och Carin Ödquist, även skådespelare, är artister med varm och mjuk utstrålning, båda med avstamp från proggrörelsen för ett kvartssekel sedan. De lyfte även fram några mindre kända texter av Evert Taube, till exempel hans allra sista tonsättning, Minnet och tystnaden, en dikt från 1929, som slutar med orden ?var finns de rätta orden??.<br>Det blev ett extranummer, ett litet oväntat sådant, Paulus Utsis och Lars Wilhelm Svonnis sång Goatto-eanan (Tillsammans), utförd på originalspråket.<br>I Ljusets kapell på onsdag har programmet rubriken Under stjärnornas glans, Evert Taube i ny belysning alltså.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!