På resa i tid och rum
Att segla är nödvändigt, visste redan de gamla romarna. Att resa är att lära, slår historikern Kjell Lundholm fast i sin nya bok De kom från syd till nord, vars titel är en ordlek hämtad från Amanda Sandbergs spridda frälsningssång.
Foto:
- Det är ingen konst att skriva en bok, det är ekonomin som begränsar, inte idéerna, säger Kjell Lundholm, som kallar sin omfattande historiska bokutgivning för ett rätt dyrt fritidsnöje. Trots att han utforskat Nordkalotten rejält vid det här laget finns det fortfarande mycket kvar att berätta om. Inte minst om många människoöden. Att koppla ihop Nordkalotten med världen har han gjort tidigare. I slutet av 1990-talet befann han sig som turist vid en historisk utgrävning på Cypern. Intill honom stod ett ungt svenskspråkigt par. Plötsligt hör han en av dem ställa frågan "är inte detta som Vuollerim?". - Det gav upphov till boken Platons Athen och Mörkrets hav - där jag band ihop Nordkalottens historia med Medelhavets, säger Kjell Lundholm. Övertog en tanke
I sin nya bok har han arbetat utifrån samma utgångspunkt och denna gång fick han överta en tanke från gode vännen och tidigare tjänstemannen på länsstyrelsen i Norrbotten Bruno Larsson. - Han besökte för några år sedan en stad i Italien där en av dessa Nordkalottresenärer i historien hade bott och kom hem med visionen att sammanföra Nordkalotten med respektive reseskildrares hemort och utifrån det skriva historia i populär form och det har jag gjort nu, säger Kjell Lundholm. Boken börjar med italienaren Querini, en venetiansk adelsman, som sommaren 1431 lastade sitt fartyg med vin, cypressträ, peppar och ingefära och reste norrut från Candia - ett äldre italienskt ord för Kreta. Färden blev vådlig, fartyget förliste och de som överlevde drev i livbåtar med Golfströmmen mot norr och första landkänningen i yttersta Lofoten. Bilturist
Sista resenären ut i Kjell Lundholms bok är engelsmannen V C Buckley, en tidig bilturist som sommaren 1938 fotograferar sig själv iförd rock och hatt med armen runt en stolpe med en skylt märkt Polarcirkel i svenska Tornedalen. Däremellan finns kända namn som Olaus Magnus, som från sin landsflykt i Italien undan reformationen i Sverige, skrev så vackert om Norrbotten i sin stora Historia om de nordiska folken 1555, den franske tronföljaren Louis Philippe, senare känd som kung Päron från en historisk satirteckning, också han på flykt på Nordkalotten och i Sverige - något som bland annat resulterade i franska kejsarättlingar i Nordnorge men också i att Lars Levi Laestadius som botanist kom att få franska Hederslegionens riddartecken. Eller tysken Schefferus som skapade Lapponia, den skrift som under generationer kom att forma den europeiska bilden av livet i norr. Schefferus är för övrigt den ende av Lundholms resenärer som aldrig själv satte sin fot på Nordkalotten. Okända öden
Men framförallt innehåller Kjell Lundholms bok flera mer eller mindre okända namn och öden. - Det finns minst 15 resenärer till som hade kunnat platsa i boken, men det här blev nu mitt urval. Alla har de rest utifrån olika drivkrafter. Några var äventyrare, andra vetenskapsmän, någon gjorde sin bildningsresa. Nordkalotten var superexotiskt för dessa människor, även om tiden och anledningen till deras resor var väsensskilda. För min del har den här boken inneburit att jag besökt platser i Europa som jag aldrig hade hittat till annars.
Så jobbar vi med nyheter