På jakt efter estetiska perspektiv i skolans alla hörn

Skolan är ständigt på tapeten, inte minst så här i valtider. Larmande utspel om tillståndet för den svenska skolan målar gärna upp den komplicerade process som kallas pedagogik i väldigt enkla färger. För hur ska man egentligen utveckla skolans arbetssätt för att förbättra studieresultaten? När Rikskonserter tillsammans med Kulturskolan, Luleå tekniska universitet och en rad andra arrangörer samlar nästan 300 deltagare till konferensen Tonspråk i Luleå är det bland annat för att fundera på just den frågan. Tonspråk är ett rikstäckande projekt, som för första gången hittar upp till Norrbotten. Runt omkring i landet har det sedan starten 2008 arrangerats ett 20-tal konferenser - i klartext en fortbildningsinsats för lärare, skolledare och andra intresserade med syfte att stärka kulturens plats i skolan, men också för att visa på hur kulturen kan integreras. Ända in i kaklet
Initiativtagare är Ulla Wiklund, utvecklingskonsulent på Rikskonserter, och tidigare undervisningsråd på Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. - Det här är ju Rikskonserters sista höst, men vi kör ända in i kaklet. I december läggs Rikskonserter ner och då hoppas vi kunna fortsätta arbetet med Tonspråk i ett nystartat Centrum för kultur i skolan, vars bas förmodligen kommer att ligga i Karlstad, säger Ulla Wiklund. Med sin långa erfarenhet talar Ulla Wiklund sig varm för betydelsen av kultur och estetik i skolan och oroar sig en del över sakernas tillstånd. - Ta det där med nedgraderingen av de estetiska ämnena i gymnasieskolan, det skickar ju en tydlig signal nedåt i utbildningssystemet, säger Ulla Wiklund. Reflektion viktigt
I flera böcker har Ulla Wiklund utvecklat sin syn på lärande och kunskap. De svenska läroplanerna vilar på en kunskapssyn som bottnar i fyra F: Fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet. Oavsett hur vi ser på begreppet kunskap krävs det att individen förstår och kan tolka intryck och ny kunskap. Eleverna måste också förstå och kunna överföra förståelsen in i nya områden. - Reflektionen är en viktig del i undervisningen. Det du suger in, det nya som du utsätts för och ska förstå, behöver du reflektera över på många olika sätt för att riktigt omfatta och kunna göra kunskap av, säger Ulla Wiklund, som talar om "estetiska läroprocesser". - Den diskussion om skolan som ofta förs i dag är väldigt resultatorienterad, men sällan beskrivs vägen dit. För mig blev begreppet "estetiska läroprocesser" begripligt när jag insåg att det handlar om att gestalta sina erfarenheter, säger Monica Karsbrink Lövbom, chef för för- och grundskolan i Luleå kommun och en av arrangörerna för utbildningskonferensen. Estetiska läroprocesser är ett sätt att arbeta på som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet, anser Ulla Wiklund. Alla sorters språk kan med fördel användas - talspråk, skriftspråk och självklart de estetiska språken. - Det här handlar både om ett förhållningssätt och en metod. Och för att förklara att det inte är så enkelt som att ta in kultur i skolan vill jag bara säga att det inte alltid är så att en estetisk upplevelse utgör en estetisk läroprocess, säger Ulla Wiklund som just nu bland annat studerar instrumentalundervisningen i skolan på uppdrag av Skolverket. Föråldrad syn
Ulla Wiklund tycker att det i en del politiska läger i dag råder en föråldrad syn på konst, kunskap och estetik, något som bland annat kommer till uttryck i läroplaner, både för gymnasiet och på lärarutbildningar. - De estetiska ämnena är hotade i Sverige, något jag tycker är anmärkningsvärt i ett modernt samhälle som så starkt genomsyras av estetik. Den estetiska dimensionen är oumbärlig för att kunna möta utmaningarna i en global värld. Runt omkring i världen satsar man på Art education i skolan och nyligen presenterades en rapport som visar väldigt tydliga kopplingar mellan höga resultat i läs- och skrivutveckling och medvetna satsningar på estetiska läroprocesser, säger Ulla Wiklund som i maj deltog i Unesco:s stora konferens om konst och kultur i utbildning och lärande i Seoul. - Världen har insett betydelsen av att utveckla sin konstnärliga och estetiska del av utbildningssektorn och allt fler kommuner och skolor i Sverige vill satsa på estetiska läroprocesser som en del av sin skolutveckling. Utbildning och forskning
Men för att kunna göra det på rätt sätt krävs bland annat kontinuerlig utbildning och forskning och inte minst ett närmande mellan kultur och skola. I Luleå ser Ulla Wiklund ett intressant exempel i utbildningsprojektet Språkrymden - ett satsning på kompetensutveckling för lärare i de lägre årskurserna som omfattar alla delar av barns språkutveckling och som görs i samarbete mellan Luleå kommun och Luleå tekniska universitet och bygger på lärarnas dagliga verksamhet. - Jag ser inte på Tonspråk som en serie konferenser utan som en "lärgång", ett sammanhängande system av olika insatser som höjer medvetandet och kunskaperna kring de här frågorna och just nu bygger vi nätverk över hela landet. Vi behöver teorier för att kunna se sammanhang i det vi gör, i skolan är det så lätt att fastna i patentgrejer. Om vi inte vet vad vi gör riskerar ju till exempel de 110 miljoner kronor regeringen ger till Skapande skola att bli fyrverkeripengar.