Överraskande och utanför konventionen
Koppling Luleå heter en antologi som nyss utgivits. Den undviker fallgropar och vinner i charm med till synes 25 slumpvist utvalda författare.
Nu börjar beskrivningen av Luleås karaktär med Linnés konstaterande att där är sten och sand och slutar med Veronica Härkönens surrealistiska humoresker i prosalyrisk dräkt. Två bra författare som på något sätt haft ett förhållande till staden Luleå. Linnés var väl inte särskilt långvarigt, kanske liknande Lars Gustafssons, den senare har också bidragit med en isblått vacker dikt ur Spegelskärvor (1987).
Några av bidragen är obegripligt dåliga, Joar Tiberg är infantil, Mattias Alkberg borde uteslutande ägna sig åt tonkonst och Margareta Sarri dömas till livstid i en skrivarcirkel. Annat är bara acceptabelt och ojämnt och några bidrag är självlysande.
Varför får inte Lars Bäckström en omedelbar renässans? Hans fyra korta stycken ur Minnen från den nya klassen lyfter skyhögt över alla andra avsnitt, Folke Isaksson och geniet Säfve får ursäkta. Bäckström skriver en borstad stålprosa som aldrig tycks kunna åldras, tydlig, klangrik, dovt glänsande. Folke Isakssons bidrag är naturligtvis så solida som man väntar sig, saxade ur flera av hans diktsamlingar, alltid lika formfulländade och i harmonisk balans. Dikter som endast störs av att vara alltför avslutade, som ofta med de romantiskt influerade.
Hans Olov Ohlson överraskar med blomsterbetraktelser från Floras kulle och Ann-Katrin Tideström ger röst åt de invandrades eviga längtan, till Monapu, Kaspiska havet, Ljubija. Lotta Gröning, långt fram i antologin, överraskar inte alls.
Redaktörerna Peo Rask och Maria Öman överraskar dock med en lokal antologi utanför den lokala konventionen.
Koppling Luleå
Redaktörer: Maria Öman och Peo Rask
Grafisk form: Peter Sundström
Black Island Books
Redaktörer: Maria Öman och Peo Rask
Grafisk form: Peter Sundström
Black Island Books
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!