Otroligt - men ändå (till största delen) sant

Som ett gammalt militärt talesätt lyder: - Om terrängen inte överensstämmer med kartan - följ då kartan. Detta återgivet med anledning av handlingen i den här filmen, som får sägas vara så vansinnigt och otroligt att den bara inte kan vara sann. Men som ändå är det. I alla fall merparten av densamma. I alla fall är filmen The Men Who Stare At Goats mycket underhållande. Och ungefär till lika delar oroande också. Det som militären och underrättelsetjänsten kan ta sig för, var för sig och tillsammans, är helt och hållet utan gränser. George Clooney, som väldigt sällan (aldrig?) numera förknippas med några usla filmer, gör en bulls eye-prestation som en av medlemmarna av ett hemligetsfullt militärt forskningsprojekt, framtaget under mycket flummiga premisser. Utgångspunkten är att man med rätt mental träning (och med idéer tungt förankrade i New Age-rörelsen) ska kunna såväl stirra ihjäl getter samt förflytta sig själv rakt genom väggar. Har man bara den rätta tron så ska det gå. Det får den genomflummige projektledaren, som spelas så total-briljant av Jeff Bridges på ett sätt som gör honom till en mental släkting till The Dude i The Big Lebowski, både CIA och militären att tro på. Filmen påminner tematiskt rätt mycket om den av Clooney själv för några år sedan regisserade Confessions of A Dangerous Mind, som även den relaterade en otrolig (och kanske till och med sanningsenlig) historia (om en känd TV-programledare som frilansade som yrkesmördare för CIA). Som sagt: både grundligt roande och - oroande.