Kanske håller otrohet på att bli både vanligare och mer accepterat. Det är visserligen svårt att hitta några vetenskapliga belägg för tesen. Däremot kan enkelt konstateras att otroheten blivit mer synlig och lättillgänglig. Otrohetssajten Victoria Milan, som blivit känd genom en omfattande reklamkampanj, har redan 220. 000 medlemmar i Sverige. Också andra nätfenomen som dejtingsajter, Facebook och olika chattforum gör det lättare att bedra sin partner. För den som nu har lust.
Ämnet otrohet debatteras dessutom med jämna mellanrum i tv och det skrivs ständigt böcker på ämnet. Senast i raden är Frida Lee Tinglöfs Otrohetsboken, 69 tips på hur du bedrar din tjej - och kommer undan med det. Redan titeln och upplägget lär provocera en och annan. Boken riktar sig direkt till killar med tips på hur man kamouflerar sin otrohet. Tonfallet är ibland humoristiskt, men tipsen är genomtänkta och fullt möjliga att använda. Många handlar just om tekniken, men inte som möjlighet att träffa någon utan som en fälla för att bli avslöjad.
Här kan vi läsa om att man bör skaffa ett extra simkort i sin mobil och på så sätt få ett telefonnummer som utan risk kan lämnas ut till en älskarinna. Att man ska akta sig för att kopiera en presentation, som används på till exempel en blogg, för att sedan lägga upp den på en otrohetssajt där man inte vill bli påträffad av sin flickvän. Det är nämligen fullt möjligt att googla en textbit för att se i vilka sammanhang den förekommer. Tekniken gör det med andra ord inte bara lättare att träffa någon att vara otrogen med, den ökar också risken för att avslöjas.
Varför skriver man då en bok där man lär män att vara otrogna? Lee Tinglöf är så förberedd på kritiken att hon själv ställer frågan redan i förordet. Som svar berättar hon att hon haft killkompisar som varit otrogna på ett så klumpigt sätt att hon slagits av att hon skulle göra det mycket bättre själv. Där av tipsen, där av den underliggande humorn. Ändå känns intentionen vacklande. Vill hon vara rolig, provocera eller helt enkelt sälja en bok som lär läsaren vad man ska tänka på om man vill vara otrogen? Oavsett författarens egen avsikt funkar boken bäst i det sistnämnda fallet.
Lee Tinglöf, som för övrigt är 21 år, har berättat i intervjuer att hon tror att otrohet, åtminstone i hennes egen generation, blivit både vanligare och mer accepterat på grund av dejtingkulturen. Jag tror att hon kan ha rätt, åtminstone vad gäller den ökande frekvensen. Däremot kan man misstänka att det här nog inte bara gäller människor i tjugoårsåldern.
Den som vill vara spekulativ kan fundera över vad som händer med vår mentalitet i ett samhälle som uppmanar oss att ta för oss, förverkliga våra drömmar och i första hand tänka på oss själva. Särskilt när allt detta kombineras med modern teknik som enligt författare som Nicholas Carr och Susan Maushart skapar ett sug efter ständig underhållning, samtidigt som den gör det svårare att hantera känslor av långtråkighet och rent av försämrar förmågan till empati.