Ett högriskprojekt. Så beskriver fackförbundet DIK regeringens satsning kulturarvslyftet.
I värsta fall kan regeringens pengar frysa inne.
- Vi vill bara att det här ska bli en winwin-situation. Att vi inte sedan ska få höra att "den här satsningen slängdes i sjön eftersom kulturarbetarna var så negativa". Så får det inte bli, säger Karin Linder, förbundsordförande på akademikerfacket för kultur och kommunikation, DIK.
Redan efter årsskiftet ska landets kulturinstitutioner, arkiv och ideella föreningar börja ansöka om projektpengar för att inventera, vårda och digitalisera kulturarvet. 4.400 personer, samtliga långtidsarbetslösa med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, ska göra jobbet.
Utbildade kulturarbetare ska handleda dem. De långtidsarbetslösa får lönebidrag, kulturarbetarna lön, samtliga finansierade via arbetsmarknadsdepartementet.
Stor osäkerhet
Men en rundringning som DIK har gjort till 54 museer, länsmuseer och arkiv ger vid handen en stor osäkerhet inför hela projektet.
- Tidsplanen är så optimistisk från regeringens sida att det här blir ett högriskprojekt, de siffror på antal jobb vi fått in är så alarmerande låga att det är lite avskräckande. Det finns till och med museer som svarat "det här är ett rent arbetsmarknadsprojekt, vi kan inte vara med och bidra, vi har inte de medlen", säger Karin Linder.
Regeringens budget klubbas i december och först därefter kan regeringen formulera det regleringsbrev som gör att Riksantikvarieämbetet kan börja jobba på allvar.
I bästa fall kommer de första projekten i gång först till halvårsskiftet 2012, enligt DIK, en bedömning som delas av Sven Göthe på Riksantikvarieämbetet, som ska godkänna projekten.
Om inte institutionerna hinner ansöka om lönebidragspengar i tid är risken stor att de fryser inne, menar DIK.
"Alltför snabbt"
- Vi vill att regeringen ser över tidsplanen så att de här pengarna verkligen kommer kulturen till godo, annars är det en dålig satsning. Man drar i gång det så snabbt och utan att ha förståelse för den ekonomiska situationen för kulturinstitutionerna.
Med sammanlagt 800 miljoner på tre år är kulturarvslyftet en stor satsning i jämförelse med andra arbetsmarknadsprojekt inom kultursektorn. Karin Linder anser dock att betydligt mer pengar än de avsatta 270 miljonerna behövs till handledarlöner men också till utbildning.
Inga egna pengar
Rundringningen visar också att museerna inte har några egna pengar att skjuta till för exempelvis lokalkostnader och datorer, eller särskilda anpassningar som kan behövas för anställda med funktionsnedsättning.
- Det är vi medvetna om, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) som dock inte kan säga något om huruvida museer och andra kan få ekonomisk hjälp till kringkostnaderna.
- Det kan jag inte spekulera i. Vårt fokus nu är att se till att folk får jobb. Jag vet att den här reformen välkomnas av många institutioner och av många professionella kulturarbetare som nu får en chans att agera som handledare.