Ordning skapas i Norrbottens sena 1500-tal

NY BOK Mats Berglund Gårdar och folk i norr. Bebyggelse, befolkning och jordbruk i Norrbotten under 1500- talet. Institutionen för historiska studier, Umeå universitet. 2006 Under 1900- talet har Norrbottens befolkning först ökat starkt och sedan stagnerat. 1950-talet var en vattendelare; före respektive efter, expansion respektive stagnation. Vidgar man synfältet till det senaste halva årtusendet, det vill säga perioden 1500?2000, finner man en annan mycket markerad vattendelare vid 1700-talets mitt. Före 1750 var befolkningsutvecklingen svag och därefter var den explosiv. Vidare vet vi att det förekommit kraftiga fluktuationer under kortare perioder både före och efter 1700 talets mitt. Befolkningsförhållandena i Norrbotten under 1500-talet har vi länge haft endast vaga föreställningar om. Det har stått klart att bebyggelsen expanderade i landsdelen detta århundrade, men okänt när och hur. Nu har Mats Berglund i en stort upplagd doktorsavhandling i historia kartlagt förhållandena både övergripande och i detalj. Från 1540 till tidigt 1560-tal ökade folkmängden. Därefter minskade befolkningen till ca 1580 varefter det skedde en långsam återhämtning. I början av 1600- talet avtog tillväxten igen och vändes till sin motsats. Den ökning som kan konstateras från 1540 hade enligt Berglund sannolikt startat något årtionde tidigare. För att bedöma om utvecklingen var expansiv eller stagnerande rekonstrueras en bild av befolkning, bebyggelse och produktion. Bebyggelsen anges som antal gårdar i respektive socken och produktionen handlar om jordbruket. Tillgången på källor för att besvara frågor om bygdens ekonomiska liv under 1500-talet är knapphändig. Genom snillrik bearbetning av skattelängder av olika slag har det visat sig möjligt att flytta horisonten för vårt vetande bakåt i tiden. Det som lade grunden för ekonomisk expansion var fred, goda växtår samt frihet från farsoter och stagnation kom sig av krig, missväxter och sjukdomsepidemier. Även farsoter bland husdjuren samt årets jakt- och fiskelycka spelade stor roll. De självklara lokala jämförelserna görs mellan de dåtida fyra socknarna Piteå, Luleå, Kalix och Torneå. Även om de i stort formades av samma krafter fanns ett litet utrymme kvar för lokala variationer. Kalix och Torneå, särskilt den sistnämnda, expanderade under 1500-talet snabbare än Piteå och Luleå. När Berglund lyfter blicken från Norrbotten till Sverige som helhet finner han stora likheter mellan regionen och nationen. Framförallt ser han spåren efter det nordiska sjuårskriget 1563?1570. Efter Gustaf Vasas tid var Norrbotten (egentligen Norra Bottnen) en integrerad del av Sverige. Mer lokalt avgränsade följder hade pestepidemin 1565?66 och missväxten 1569?70. En mätare av livsvillkoren i stort under expansion och stagnation var sådant som storleken på gårdarna, särskilt de nyanlagda, samt familjernas storlek och struktur. Dessa mått förblir dock abstrakta när de behandlas på sockennivå. Orsak och verkan förblir lätt oklara. För att belysa deras innebörd närmare exemplifierar Berglund med en detaljöversikt över byn Antnäs. Man kan då se hur Nils Andersson vid 1500- talets mitt växer till sig som storbonde, men att hans söner under senare delen av seklet sjunker till en lägre materiell nivå. De långa vågornas krafter formade jordelivets villkor på de enskilda gårdarna. Förändringarnas kopplingar till individer respektive strukturer kräver dock ytterligare studier, fördjupning på hushållsnivå och breddning till fler byar. Avhandlingens styrka ligger främst i att den skapar ordning i Norrbottens övergripande struktur 1540?1610. Bara det är en stor insats. Dessutom ger den förutsättningar att ställa nya frågor om vilka krafter som formade landsdelen denna tid. För detta krävs det fördjupade studier på by- och gårdsnivå. Inom ramarna för byn och gården var merparten av försörjningen organiserad. Byn och hushållet var grunderna för arbetsdelningen. Som ett tillskott förekom också viss handel. Berglunds avhandling väcker nya frågor. Precis så ska det vara.