Priset ges till en skådespelare som utmärkt sig genom sina insatser på scenen och är Dramatens finaste utmärkelse.
En gång om året förvandlas Dramatens strikta korridorer till en bubblande gryta av fniss och förväntan. När ensemblen i det stora huset samlas för att invänta tillkännagivandet av O’Neill-stipendiets mottagare är det en underdrift att beskriva stämningen som uppsluppen. I år kunde teatechefen Marie-Louise Ekman förkunna att O’Neill-priset går till Johan Rabaeus.
Mjukisbyxor
Han dök upp till ceremonin i mjukisbyxor och blev mycket förvånad.
- Jag har blivit förd bakom ljuset. Jag var hitlurad under förespegling av vissa andra ärenden, säger Johan Rabaeus med ett leende och fortsätter:
- O’Neill-priset - det är något stort med det. Många begåvade människor har fått det före mig.
Rabaeus får priset för att ha "gjort över 40 roller på Dramaten i pjäser av bland andra Shakespeare och Lars Norén, Strindberg och Kristina Lugn, Almqvist, Ibsen och Molière. Han har en lidelsefull spelhunger, en osviklig känsla för språkets färgrikedom och en rakbladsvass blick för människoexistensens dubbla bottnar.", som det heter i motiveringen.
Rabaeus kom till Dramaten 1982 och gick då från Pistolteatern.
"VD"-höjdpunkt
Han framhåller föreställningen VD med Ernst-Hugo Järegård som en höjdpunkt under karriären på nationalscenen. Liksom Franska fönster av Molière som Thommy Berggren regisserade och Peer Gynt, i regi av Ingmar Bergman