Mysbelysningens tid har precis börjat. När höstens grådunkel nu snabbt blir allt mer svarttonat, tänder vi inte omedelbart alla lampor. Istället låter vi det ofta vara lite nedsläckt och tar fram stearinljusen. Särskilt när det är fest. Å andra sidan har vi ju möjligheten att välja. Elektriskt ljus togs i bruk för första gången i Sverige 1876. Två år senare fick ett kafé i Kungsträdgården i Stockholm landets första inomhusbelysning. Före elektriciteten var ljus en bristvara och något ouppnåeligt för fattiga. Att släcka ned vid fest var därför fullständigt otänkbart. Mörker var fattigdom - ljus var lyx. Med ljus menas här dock inte ljuset i sig, utan tillgången på artificiella ljuskällor. Så sent som vid 1800-talets mitt hände det därför att man mörklade slott under sommarhalvåret, bara för att kunna tända de dyrbara ljusen. Av alla tekniska innovationer har antagligen det elektriska ljuset haft störst betydelse. Visst, det fanns öppna eldar, facklor, oljelampor och lysstickor att tillgå, men för de allra flesta människor var kvällen ändå mörk. Ljus var inget man slösade med och eftersom ljuset dessutom alltid innebar en risk för brand, kunde det endast vara ljust i de rum där det fanns folk. Mörkret utanför var bokstavligen som en vägg. Man kunde helt enkelt inte ta sig förbi den. Den som gav sig ut i natten var tvungen att ta med sig någon sorts lampa. Vad den nu hjälpte. Även städerna var ju kolsvarta efter mörkrets inbrott. Vad fanns då därute - dit de flesta inte gick? Antagligen en stor samling hemska spöken, förfärliga troll och livsfarliga monster. Ordet mörkrädd hade en helt annan dimension i en tid då det faktiskt inte gick att kontrollera om den vettskrämde personen hade rätt eller fel. För att vara på den säkra sidan var det bäst att stanna inne. Om inte annat så för att slippa konfronteras med brottslingar. "Tjuvar hatar ljus och skurkarna skyr det!", utropade tidningen Jacksonville Times-Union i glädjeyra 1895 efter det att det elektriska ljuset tänds i Jacksonville, Florida. Tidningen fortsatte att berätta att all statistik nu visade att brottsligheten gick ned ju mer staden lystes upp (och allt var glada miner tills brottslingarna kom på att vissa typer av brott faktiskt var lättare att begå när man såg vad man gjorde). Men inte bara psyket förändrades med ljusets ankomst, även livet i sig påverkades. För det flesta människor kunde nu arbetstiden bli längre och inkomsterna ökade både för företagen och de anställda. Också vanorna blev annorlunda: i mörkrets tid var det till exempel nödvändigt med absolut ordning i hemmen för att man skulle kunna hitta sina saker. I ljusets tidevarv kunde istället den lille slarvern plötsligt göra entré (ta på dig en ögonbindel och leta upp två matchande strumpor till barnen, så förstår du skillnaden). Och på tal om barn: numera föds flest barn i början av året, men före elektriciteten var nedkomsterna vanligast under hösten. Kanske en tankenöt att fundera över när du släckt lampan i natt? Läs mer: Jan Garnert - Anden i lampan (Carlssons) Carolyn Marvin - When Old Technologies Were New (Oxford)
