Vi är på väg mot grusgropen. Trana på latin heter grus och Tranans bokförlag ligger i en trång liten lokal som kallas just så. Fågelstatyn på bordet är densamma som i asiatiska buddhisttempel. Den långhalsade varelsen sträcker sig mot himlen och visheten, men står på en sköldpadda, en symbol för långsamhet och eftertänksamhet.
Det var också 20 års stadig utgivning av kvalitativ skönlitteratur från några av de minst översatta språken som lade grunden till höstens Nobelpris.
Vi blev fullständigt knockade av nyheten, säger förlagschefen Styrbjörn Gustafsson, som redan för 15 år sedan läste korrektur på Mo Yans Det röda fältet.
Hyfsad framgång
Tranan föddes ur en frustration över bristen på litterär mångfald. Sedan dess har det knappast blivit bättre. Både utgivningen och försäljningen av översatt skönlitteratur har minskat kraftigt bland Svenska förläggareföreningens medlemmar. Få titlar översätts från stora språk som arabiska, kinesiska, japanska och spanska. Och trots att tillkännagivandet i börssalen tajmade perfekt med Tranans tredje Mo Yan-roman var den svår att hitta i bokhandeln. Men om butikerna inte hade tagit in den då har de garanterat gjort det nu.
Tranan, som vanligtvis betraktar en upplaga på 2.000 exemplar som en hyfsad försäljningsframgång, har den här gången beställt någonstans mellan 25.000 och 30.000 böcker.
- Men man vet inte hur det går ens med en Nobelpristagare. Om de här böckerna inte säljer, då ligger vi dåligt till, det vill jag säga, säger Styrbjörn Gustafsson och slår ut med handen mot de ouppackade kartongerna inne på förlagsgolvet.
Först när den privata försörjningsbördan börjat lätta sadlade han om och blev förläggare:
- Man får vara billig i drift och kanske vara uppe i mina år. Jag har inte framför mig att jag ska skaffa alla saker som man brukar skaffa, bostad och allt det där.
Medan andra förlag letar kommersiella succéer som kan bära det smala har Tranan i stället satsat på en liten kostym. När Styrbjörn Gustafsson ändå fick en för Tranan unik försäljningshit med Roberto Bolanos De vilda detektiverna blev han i samma veva övertrumfad av Bonniers som, utan förvarning, knep rättigheterna till mästerverket 2066.
- Vi hade träffat en överenskommelse om att ge ut hela Bolanos verk men agenten skyllde på änkan, på att hon fastnat för Bonniers bud, vilket var oemotståndligt, säger Styrbjörn Gustafsson ironiskt.
Ändå fortsatte han med Bolanos poesi. Den ville inte Bonniers ha.
Nobelupplagan är förstås inte beställd i blindo, men heller inte för att tälja guld.
- Den här gången har vi satt upp hela handen för att känna efter åt vilket håll det blåser. Vi har talat med vänner i förlagsbranschen, och hört efter ungefär hur mycket Herta Müller sålde. Om vi går jämnt ut är jag glad.
Gör världen större
För 20 år sedan kunde en bok gå ihop ekonomiskt bara på biblioteksinköpen, men inte i dag. Samtidigt har tidningarna dragit in på recensionerna, Tranans viktigaste marknadsföring.
Medan 70 - 80 procent av den skönlitteratur som översätts kommer från det anglosaxiska språkområdet vill Tranan göra världen större. Det är framför allt tack vare små förlag som Tranan och Alhambra som svenskarna i dag kan läsa fler titlar översatta från exempelvis arabiska än de 40 som fanns när Tranan startade 1992.
Ändå ser Styrbjörn Gustafsson ingen ökad mångfald sammantaget, tvärtom.
- Jag tittade på kartan från Estland ner till Grekland, det blir ungefär 20 språk. Under två år var det cirka 20 böcker som översattes från de här språken samtidigt som det kom nästan 2.000 från engelskan.
- God litteratur tycker jag ytterst handlar om vad det är att vara människa, och att vara människa här eller i USA är inte samma sak som att vara det i Afrika.