En perfekt natt – varför du sover och hur du gör det bättre
Björn Hedensjö
Volante
Ny bok
Hjärnan är aldrig stilla. Den är alltid uppmärksam på potentiellt farliga eller gynnsamma förhållanden. Inte heller i sömnen är du bortkopplad, även när den är djup kan du lätt väckas. Man brukar dela in sömnen i djupsömn, lättare sömn och drömsömn. Det är bara i djupsömnen (NREM-3) - som varar runt en halvtimme - som den sovande är rejält svårväckt.
Några behöver mer sömn än andra. Det beror på att vi representerar olika sömnbeteenden och att dessa har behövts när vi utvecklats som art. Det är sålunda lika medfött att vara en sen eller en tidig typ som det är att vara blond eller brunett. Sena kronotyper är vanligare än tidiga, men vårt samhällssystem gynnar bara den ena typen. Om hur vi rustar oss för att sova bättre, prestera bättre och på köpet få bättre relationer, skriver Björn Hedensjö i En perfekt natt – varför du sover och hur du gör det bättre. Hedensjö, journalist som sadlat om till psykologi, menar att sömnen är så avgörande för vårt välbefinnande att den chef som, likt Margaret Thatcher, påstår att ”sleep is for wimps”, sömn är för mesar, borde dras inför Europadomstolen för diskriminering av biologiska egenskaper. Mittsömnen för en majoritet hamnar i spannet 3:30–5:30. Räknat på åtta timmars sömn innebär det för de tidiga att de går till sängs 23:30 och de sena 1:30. De går upp mellan 7:30 och 9:30.
När sömnen uppmärksammas i media beror det nästan uteslutande på att så många lider av sömnbrist. Vi sover i snitt en och en halv timme mindre än för ett sekel sedan. Sömnforskningens senaste rön redovisar att 10-15 procent av alla vuxna i Sverige lider av insomningssvårigheter och/ eller avbruten sömn. ”Vi lever som vi sover, och sover som vi lever” och när sömnen görs till en fiende drabbas vi av sjukdomar som diabetes, depression, hjärt-kärlsjukdomar, vanliga cancerformer, trafikolyckor, ökat våld och misstag inom sjukvården. Hedensjö reder ut begrepp som lokal sömn, social jetlag och power nap. Han förklarar varför tonåringar vänder på dygnsrytmen och han lugnar småbarnsföräldrar; deras oroliga sömn är biologiskt funktionell!
Vår civilisation ignorerar sömnen: hemma, i skolan, på arbetet. Det är förvånande att vi inte är mer medvetna om dess betydelse – för hela vår existens. Många av världens viktigaste filosofiska och naturvetenskapliga upptäckter har kommit till efter en god natts sömn och drömmar. För att nämna några exempel - datorn, penicillinet, Edisons uppfinningar – även om just han menade att sömnen var slöseri med tid – atomens klyvning... Sömnen är alltså till för att först och främst reparera hjärncellerna (Einstein sov tio till elva timmar varje natt), medan kroppen kan återhämta sig när du läser en bok i hängmattan.
Det fåtal kortsovare - där chefer verkar vara överrepresenterade - som påstår att det räcker med 4-5 timmars sömn lider inte sällan av kronisk sömnbrist, som observationer i labb visat. Då blir det också problem när dessa bestämmer över medarbetare och beslutsfattande. Hedensjö myntar begreppet ”sömnmachismo”. Att komma till rätta med sömnproblem behöver inte vara svårt, men då måste vi först och främst återupprätta sömnens betydelse – vi sover ju en tredjedel av våra liv - något som En perfekt natt lyckas alldeles utmärkt med.