Thåströms röst är mixad högt över musiken. Resultatet är att Kärlek är för dom känns mer som poesi än som rocklåtar. Thåström har sagt att han är ett stort fan av Bruno K. Öijer. Det här kanske är hans sätt att närma sig sin idol. Thåström har aldrig betytt något för mig, men jag tycker ändå att många låtar på skivan är fantastiska. Till exempel Långtbort som är en av de mer melodiösa låtarna. Över sundet är en öppenhjärtig och vacker hälsning till en före detta flickvän (förmodligen Regina Lund). Det är sällan man hör en skiva som känns så personlig som Kärlek är för dom. Den karga musiken och den raspiga rösten gör dig garanterat nedstämd, men kanske på ett bra sätt?
