Nyttan är större än kostnaden

Doktorsavhandlingen Public Library Valuation baseras på en omdiskuterad metod som gör det möjligt att sätta ett penningvärde på nyttan av att driva exempelvis ett bibliotek. Metoden har använts i 2.000 studier världen över bland annat för att beräkna samhällsekonomiska kostnader i vid mening för exempelvis miljökatastrofer och baseras på intervjuer där människor själva får sätta ett pris på upplevelser och nyttoaspekter som i sig inte är mätbara i ekonomiska termer. Svanhild Aabös avhandling bygger på intervjuer med 1.000 norska medborgare över 15 år där var och en utifrån olika grundscenarier har fått svara på frågor hur de i olika situationer vill sätta ett pris på biblioteksverksamheten. Högt pris Resultatet mättes i termer av kostnad och nytta och förhållandet mellan dessa blev enligt hennes undersökning 1:4, vilket innebär att den beräknade nyttan med biblioteken ansågs fyra gånger högre än den verkliga kostnaden.  ? Enkelt uttryckt kan man säga att jag studerat vad folk egentligen är beredda att betala för biblioteken och jag är faktiskt lite förvånad över att människor satte ett så högt pris på biblioteken, säger Svanhild Aabö. I Norge räknar man med att cirka hälften av befolkningen utnyttjar biblioteken, men Svanhild Aabö gjorde ingen skillnad mellan brukare och icke-brukare i sin undersökning. Oväntade slutsatser  ? Hela 94 procent ansåg sig ha rätt till att ha tillgång till ett bibliotek i sin kommun, även om inte alla utnyttjade det. Det avgörande för hur mycket pengar man ville satsa på biblioteken var inte i hur hög grad man brukade det utan det viktigaste var att biblioteket hade en betydelse för samhället och helheten. Och bara tre procent ville lägga ner verksamheten. Slutsatserna var oväntade för Svanhild Aabö, själv bibliotekarie i grunden. Eftersökt föreläsare  ? Biblioteket ska finnas där om man en gång behöver det, tycks många resonera. Och det är en viktig institution som man är beredd att satsa pengar på. Innan hon satte igång sitt omfattande arbete hade hon många funderingar, tyckte att det kändes underligt att gå in med konkreta ekonomiska tal i en kulturell verksamhet, som egentligen inte kan värderas i pengar.  ? Å andra sidan måste vi ju också hitta verktyg för att faktiskt sätta ett pris på kulturen, vi måste rätt och slätt undersöka vad folk egentligen menar och vill, säger Svanhild Aabö, som nu är en eftersökt föreläsare, inte bara hemma i Norge utan också internationellt. Just nu är hon också engagerad i en undersökning som handlar om bibliotekens betydelse som mötesplats. Ingen skillnad mellan könen  ? Det har blåst många vindar genom åren, men människor ser sig inte som sin egen lyckas smeder, även om enskilda ekonomer hävdar den åsikten. Men den åsikten omfattas inte av människor generellt, åtminstone inte enligt min undersökning som visar att vi är beredda att betala ett högt pris för att få tillgång till en offentlig arena, gemensam för oss alla. Inte heller kunde Svanhild Aabö se några skillnader könen emellan eller åldersmässigt i sin studie.  ? Däremot visar min avhandling att om du har nära till ditt bibliotek så värdesätter du det mer, liksom om du har högre utbildning eller i övrigt är mycket kulturaktiv.