Att flytta ett helt stadsbibliotek - tanken svindlar. För de ansvariga gäller det att hålla huvudet kallt, att tänka och planera. Den 13 november stänger stadsbibioteket i Luleå. Två månader senare slås dörrarna upp till det nya biblioteket i Kulturens hus. Den officiella invigningen av barnbiblioteket äger rum den 20 januari, och planeringen är i full gång. Det handlar om allt från böckernas placering och katalogisering, till hur man utformar en informationsdisk lämplig för kontakt med små barn. För att fördjupa processen och reda ut begreppen har stadsbiblioteket inlett ett samarbete med Barnens polarbibliotek, en webbsajt som drivs av Länsbiblioteket för barn mellan 8 - 12 år, under rubriken Barnbiblioteket i rummet och i rymden. - Vi tror att vi kan lära oss av varandra, säger Kristina Andersson, barnbibliotekarie i Luleå. <SPAN class=mr>Egen webbtidning </SPAN>På Barnens polarbibliotek, som funnits sedan slutet av 1990-talet, kan barnen skriva själva, skicka in bilder, få och ge boktips, ställa frågor till bibliotekarien och mycket annat. Där finns också webbtidningen Flingan, som skriver direkt för barn. - Mycket handlar om språket. I Flingan skriver vi artiklar med barnperspektiv, alltså direkt för barn, vilket gör att vi ofta har anledning att fundera över hur vi skriver, säger Regine Nordström, frilansande journalist och ansvarig för Flingan. Språkdiskussionerna har visat sig användbara nu när det är dags att planera för ett nytt barnbibliotek. Vad ska stå på skyltarna, hur ska böckerna presenteras - vad är det barnen ser? Inför planeringen av det nya barnbiblioteket, som blir dubbelt så stort som det nuvarande, har personalen tagit hjälp av barnens egna teckningar. Uppgiften som lämnades ut via skolorna var att rita sitt eget drömbibliotek. <SPAN class=mr>Ser hela rummet </SPAN>- Medan vi vuxna koncentrerar oss på böckerna, ser barnen i stället hela rummet, något som vi tagit fasta på, säger Kristina Andersson. Det gäller att ha barnaögonen med sig och själv har hon en gång gått på knä genom ett bibliotek bara för att se det ur barnens perspektiv. Upplevelsen gav henne en hel del insikter om rummets utformning och nu när det ska skapas nytt har bibliotekspersonalen bland annat förändrat sättet att placera böckerna på. Även där har man tagit hjälp av Barnens polarbibliotek, där man sedan länge arbetat med symboler. I stället för att katalogisera enligt det traditionella systemet utgår man från en temaindelning, som var och en får en symbol både på hylla och bok. Symbolerna har tagits fram av Anna Almquist, grafisk formgivare och informatör på Teknikens hus. <SPAN class=mr>Samarbete </SPAN>Där har man lång erfarenhet av att utforma aktiva rum och utställningar för barn och därför samarbetar biblioteket med Teknikens hus även när det gäller den rumsliga planeringen. Symbolerna från det fysiska rummet kommer även att gå igen i Barnens polarbibliotek som i sin tur bland annat lånar ut symbolen för den pigga Regine reporter, som kommer att finnas med som ett utropstecken för nyfikenhet och information. - Rummet behöver rymden och rymden rummet och nu jobbar vi på för att hitta vägar att utveckla båda, säger Kristina Andersson, och påpekar att biblioteket i dag inte bara består av böcker utan även av annan media. - I ett modernt bibliotek står datorerna utspridda i rummet och Barnens polarbibliotek kan till exempel fungera som en anslagstavla för verklighetens bibliotek, säger Regine Nordström.
