Nyordning hotar tryggheten

All förändring innebär att en given ordning rubbas och uppfattas av de flesta som att tryggheten är hotad. Ur gamla kända förhållanden växer en ny okänd ordning fram. Den kanske främsta behållningen av människans historiska medvetande är förmågan att hantera samhällsomvandling. Detta är också det bärande temat i alla filosofiska system samt i ekonomiska och historiska idékomplex, såväl i nutid som i det förflutna. Sedan ett drygt decennium pågår stora förändringar i Europa vilket också påverkar Sverige och Norrbotten starkt. Framväxten av Norrbottens industri är en lång historia, i vissa avseenden är den mer än 300-årig. Formeringen var dock särskilt intensiv 1870?1910 och 1930?1950. Verkningarna av industrialiseringen har på många sätt återspeglats i Norrbottens ekonomiska historia under hela 1900-talet och gör så även fortfarande. Tidvis har omvandlingstrycket varit positivt, vitala, expanderande sektorer har då trängt undan konkurrenssvaga, och tidvis negativt, vilket inneburit sviktande efterfrågan och allmänt stagnerande näringar. Stark misstänksamhet Det senaste halvseklet har präglats av strukturomvandling, rationaliseringar samt minskande och förändrad efterfrågan på arbetskraft. I förlängningen har följt folkminskning. Även om framtidens lösningar för Norrbotten inte kan sökas i det förflutna, ligger förståelsen av landsdelens problem till stor del i historien. Fortfarande i början av 2000-talet finns de största företagen i Norrbotten inom området råvaruutvinning och råvaruförädling och många av företagens rötter kan följas bakåt till slutet av 1800-talet, vissa ännu längre tillbaka. Kring den genomgripande strukturomvandling av näringslivet som pågått i Norrbotten sedan några årtionden uppstår då och då livliga och upprörda debatter. Misstänksamheten mot förändring har visat sig kunna var stark. Bärare av förnyelse måste då kunna visa hur deras budskap och åtgärder för med sig överlevnadskraft och fördelar som den gamla ordningen inte kan bjuda. Detta gäller vid den nuvarande övergången från industrisamhället till det postindustriella tjänstesamhället lika väl som när huvudnäringen en gång växlade från jordbruk till industri. En bred förståelse för industriell omvandling kan uppstå endast om man erkänner att industriepokens utvecklingsstrategi var rationell för sin tid, att fackföreningarnas kollektiva agerande varit nödvändigt, att folkrörelserna innebar en bred civiliseringsrörelse samt att välfärdprogram inom stat och kommuner ökade den individuella friheten för folk. Omvandling påfrestande För att ge näringslivsanalyser och samhällsvisioner bred förankring ställs stora krav på entreprenöriellt och politiskt ledarskap. Klarsynt ekonomisk analys om produktion och försörjning måste kombineras med utopisk, men ändå realistisk, ideologibildning för samhällsformering. Det måste finnas såväl individuella som gemensamma mål att sträva mot och de närmast liggande stegen måste vara kända. Beståndsdelar från bondesamhällets ansvarsgemenskap och industrisamhällets solidaritet är landvinningar som måste slussas vidare som ett gott arv. Omvandling är svårt och påfrestande. Det ställer stora krav på entreprenöriellt och politiskt ledarskap. Utvecklingen i Norrbotten 1870?1910 och 1930?1950 ger historiska förebilder. Var finns de som i dag aspirerar på att kliva in i ledarrollerna?