Journalisten Kajsa Norman gjorde flera reportageresor till Sydafrika åren 2011-2013 och har särskilt intresserat sig för hur de vita afrikanderna (till stor del boerättlingar) kunnat anpassa sig i det nya ANC-styrda landet. Norman redovisar sina intryck och erfarenheter i en ny bok, Bron över Blood River. Mandelas dröm om en regnbågsnation tycks tyvärr inte alls ha förverkligats.
För att förstå dagsläget gör Norman resor i både tid och rum. Historiska tillbakablickar omväxlar med intervjuer och reportage från dagens Sydafrika i rappt skrivna kapitel. Författaren styrker faktauppgifter och resonemang med källförteckning och notapparat.
Våldet och förtrycket i dagens Sydafrika måste förstås utifrån landets konfliktfyllda historia. Norman skildrar många upprörande illgärningar som boernas massaker 1838 av 3 000 zulukrigare vid Ncomefloden, senare kallad Blood River, och engelsmännens hänsynslösa krig mot boerna kring förra sekelskiftet. Den brittiska kolonialmakten förstörde bondgårdar, slaktade boskap och satte barn och kvinnor i koncentrationsläger.
Afrikandernas hat mot engelsmännen bidrog till att en nationalistisk rörelse växte fram som senare fick makten och förtryckte de svarta under den beryktade apartheidepoken. I nuläget råder en sorts omvänd apartheid, eftersom afrikanderna diskrimineras i konkurrensen om anställningar, universitetsantagningar och statliga kontrakt. Många afrikander med högre utbildning har därför emigrerat. Den tilltagande brottsligheten gör att man inte gärna återvänder.
De vita bönderna lever farligt ute på den sydafrikanska landsbygden. Sedan 1991 har över 3 000 fall av mord, misshandel och våldtäkt dokumenterats.
En grupp afrikander har flytt från våld och förtryck och bildat en egen ”republik”med namnet Orania, där man värnar om sin egen kultur. Orania är byggt på privat mark, i nuläget 7 000 hektar med 400 delägare i företaget. Man hoppas förvärva mera land och att befolkningen på sikt ska uppgå till 20 000 personer. Norman har gjort flera besök där och ger en ganska positiv bild av samhällsbildingen, där de flesta livnär sig på jordbruk.
Den rapsodiska framställningen gör boken omväxlande men också spretig och svår att sammanfatta. Men Kajsa Norman lyckas nyansera bilden av dagens Sydafrika, och man lär sig att sanningen om landet varken är svart eller vit. Och den symboliska bron över Blood River återstår att bygga.