Merries
Summer Love/Pirates
Levyt
Den enklaste influensen att sätta fingret på vad gäller finska Merries är Belle and Sebastian, med tanke på att det i grunden handlar om precis samma typ av briljant simpla och melodiösa popvisor - men där finns även något i ljudbilden som låter äldre än så, en kvalitet som minner om 60-talet.
Deras nysläppta vinylsingel om två spår är inspelad på en personligt finsktonad grovengelska, vilken gör att texterna kan vara svåra att greppa och ett par lyssningar nog krävs innan man lyckas uttolka att b-sidan Pirates handlar om samtida Somaliska sådana. Däremot är det lönlöst att försöka motstå de melankoliska melodierna redan första gången och då den sista, av en ensam gitarr uppbackade, frasen (’Somalia might just need another day’? Någonting åt det hållet.) ringer ut vänder jag genast på singeln och återupplever Summer love.
Boden
Pappershjärtan
Mars/Cosmos
Vid enstaka tillfällen under ep:n Pappershjärtans speltid ryggar jag tillbaka, då jag blir påmind om de kompositioner signerade Lars Winnerbäck som jag aktivt försökt glömma bort sedan han lämnade rampljuset. Förhoppningsvis är det dock bara något som kopplar fel inuti mitt huvud, då Boden egentligen är mycket, mycket bättre än så och de korrekta liknelserna självklart är de som redan gjorts, då frontmannen Tomas Bäcklund i måndags intervjuades i Kuriren - Hellman och Costello. Möjligtvis även Cohen, om man syftar på ep:ns sista, akustiska spår Dorothys skor.
Bäcklund var faktiskt den allra förste artist jag recenserade i denna tidning, då med gruppen WSQ när Lördagsrock ägde rum på Ebeneser. Jag var vid tillfället 15 år och vill minnas att jag ansåg honom vara en fantastiskt duktig textförfattare. Det tycker jag fortfarande, med möjlig reservation för att han kan ha blivit ännu lite bättre.