Nya roller i medialt systemskifte

?Gatekeeper? är en term som används på journalistutbildningar. En gatekeeper ? eller grindvakt ? är den som ser till att ?rätt? saker kommer i tidningen och att ?fel? saker sorteras bort. Ingen som jobbar på en tidning använder ordet. Men funktionen finns ju där ändå ? och den har funnits länge. Världens äldsta kontinuerligt utkommande tidning, svenska Post- och Inrikes Tidningar, startades 1645 av drottning Kristina och Axel Oxenstierna. Syftet var bland annat att förhindra att fel rykten spreds. Under de 350 år som passerat sedan dess, har dagstidningarna genomgått stora förändringar. Men grindvaktsfunktionen har bestått. Journalisterna har stått för urvalet och läsarna har passivt tagit emot budskapen. Men nu är modellen på upphällningen. Och utvecklingen går så fort att medierna själva inte alltid förstår vad som håller på att hända. När bloggboomen slog till i Sverige förra året, reagerade medierna med ryggmärgen. Minns ni bloggdebatten? Bloggar var mest trams och strunt och skulle aldrig kunna ersätta en dagstidning. Ett år senare har de flesta tidningar egna bloggar. Vissa, som Expressen och Aftonbladet, har satsat stort på att även lansera ? och hysa ? andras bloggar. Anledningen är att en blogg uppdateras flera gånger om dagen, något som drastiskt höjer besöksstatistiken och ger ökningar i reklamintäkterna. Ekonomiskt Nästan alla tidningar valde dock bort möjligheten att låta läsarna kommentera inläggen. De resonerade alltså som Gatekeepers: någon måste sålla. Axel Oxenstierna skulle ha gjort samma val. Kommentarerna var dock en så viktig del av bloggandet att det i längden var omöjligt att avvara dem. Men återigen såg de flesta tidningar bara det ekonomiska ? även kommentarerna ökade besöksstatistiken och därför tillåts de nu i allt större utsträckning. Äntligen samtal Ironiskt nog verkar det ännu inte ha gått upp för medierna att de ökade reklamintäkterna inte är det mest betydelsefulla med utvecklingen. Vad som egentligen har skett, är att det första steget till ett systemskifte har tagits, där publiken ? i det här fallet en dagstidnings läsare ? har förvandlats från att vara passiva konsumenter till att bli aktiva producenter. Numera bearbetas nämligen texterna av läsarna. Artiklarna sorteras, länkas till, kommenteras, rangordnas och skickas vidare. Läsarna har blivit den nya gatekeepern. Sajten Digg.com publicerar bara nyheter som föreslagits av läsarna själva. Vilka som hamnar i topp beror på hur många av läsarna som valt att rösta på just den nyheten. En rad liknande projekt har dykt upp det senaste året. Det intressanta är att nyheter faktiskt sprids fortare via sådana här sajter än på det traditionella sättet. Det visar sig nämligen att den kollektiva kunskapen hos en global publik är större än den som finns på en redaktion ? hur stor och professionell den än må vara. Läsarnas åsikter ? som för bara ett år sedan sågs som hotande ? väller nu in över alla redaktioner. Inom en snar framtid kommer allt material att kunna kommenteras. Man skulle alltså kunna säga att vi efter 350 år äntligen börjar få ett samtal och en riktig diskussion i medierna. Frågan är om alla journalister är redo för morgondagens feta sanning: dina läsare vet alltid mer än vad du gör.

Nya roller i medialt systemskifte

Vi befinner oss mitt i ett medialt systemskifte. Tidningsläsarna, som tidigare var passiva konsumenter, blir nu själva producenter. Men är medierna verkligen beredda på utvecklingen?