Konstnären Marianne Öqvist gick bort 2005. Och 2009, det år hon skulle fyllt 50 år om hon fått leva, hölls en stor minnesutställning på Norrbottens museum, skapad av hennes man och kollega Bengt Frank.
Nu tre år senare visar han åter upp delar av hennes konstproduktion på Lindbergs konst & ramar i Luleå.
- Jag har gjort urvalet, ett slags "best of" av hennes produktion. Jag levde med henne, men utan att överdriva var Mariannes konstproduktion något av det bästa vi har haft här i Norrbotten, säger Bengt Frank.
Till sista tavlorna
Utställningen, som kanske består av en femtedel av all hennes konst, spänner över en ganska lång tidsperiod. Mestadels tavlor, bara en utskuren träfigur, från tiden före sjukdomen till de två sista tavlorna hon målade i sitt liv.
- Jag gick igenom alla hennes målningar och vill verkligen visa upp hennes konstnärskap igen. Vid minnesutställningen var ingenting till salu, men nu säljer vi en del ur vår privata samling. Jag och barnen har sparat det vi vill ha kvar, men eftersom hon var mycket produktiv går det inte att spara allt. Nu kan hennes konst komma till sin rätt hos någon annan, förhoppningsvis. Men jag ville inte ha vernissage.
Vilat från konstnärskapet
Däremot var det helt enkelt läge för att ta ytterligare ett steg i livet. Sorgearbetet har tagit sin tid. Bengt Frank själv har under två och ett halvt års tid vilat från sitt eget konstnärskap under tiden han jobbade som länskonstkonsulent. Nu har han börjat måla igen inför en utställning han ska ha i Burträsk.
Tre av de tavlor han valt ut till utställningen om Marianne Öqvist har aldrig ställts ut tidigare. Annars är det mycket som känns igen för dem som följt hennes konstnärskap.
Marianne Öqvist var textilkonstnär i botten och hade en rik och varierad konstproduktion med många offentliga uppdrag. Hon jobbade med skiftande tekniker, men intresset för mönster och former, mellanrum och färger präglade det mesta hon gjorde, där den ultramarina blåa färgen nästan blev ett signum.
- Hon gillade den blåa färgen. Kanske för att den är andlig, luftig ...
Det abstrakta och formstarka finns representerat vid utställningen men också några tavlor från det sista året hon levde som föreställer människor. Motiv hon aldrig målat förrän de sista åren.
Beredd på döden?
- Hon jobbade en period för länsstyrelsen och formgav kartor från ett uppifrånperspektiv. Det perspektivet använder hon också i de här sista målningarna hon gjorde av människor, säger Bengt Frank och pekar på de två sista tavlorna hon producerade.
Som betraktare kan man fundera över om hon då förberedde sig på att lämna jordelivet. En bra fråga, menar Bengt Frank.
- Givetvis kan det finnas djup symbolik, men framförallt var det som hon hittade hem i uppifrånperspektivet, säger han.