Ny bok: Om att själv välja sitt liv

Författaren till Ser mitt huvud tjockt ut i den här?, Randa Abdel-Fattah, är australier men också palestinier. Hon skriver om en ung kvinna som själv vill välja sitt liv.

Kultur och Nöje2007-02-21 06:00
Randa Abdel-Fattah är jurist och en sådär mitt emellan 20 och 30 år gammal. Hon vet därför en hel del om de hinder som finns för invandrare som bosätter sig i de västerländska staterna. Bara namnen utgör ett problem och det får människor att förengelska, eller som här i landet försvenska, sina ursprungliga namn. Hon vet också vad det betyder att bära hijab. Både inuti sig själv och det bemötande man då får. <BR>I hennes ungdomsroman och debut är det 16-åriga Amal som fattat beslutet. Nu ska hon börja bära hijab. Det blir till en initiationsrit; att bära plagget som riktigt skriker ut att man är troende muslim, fordrar en vuxens styrka. <BR>I romanen, som är berättad i jagform, får man sedan följa hennes tankar och tvivel kring valet av huvudbonad. Under tiden går Amal i skolan, är en pluggis, bor med sina högutbildade föräldrar i en villa, har både tjej- och killkompisar, och bli kär. Hon hinner dessutom gå på en stor bröllopsfest, fira ramadan och lära känna sin granne, en äldre kvinna som mycket ung kommit från Grekland till Australien. <BR>Alla dessa erfarenheter är också lite av bokens problem. Randa Abdel-Fattah vill så gärna berätta så mycket som möjligt att gestaltningen och språket tar stryk. Skälet går att förstå. Än så länge är inifrånberättelserna få fastän dyningarna efter kolonialismen rullat på över Europa, Australien och Amerika många år nu, och författaren vill liksom greppa över allt det oberättade. <BR><BR><STRONG>Det är dock ingen</STRONG> romantiserad bild Abdel-Fattah ger oss, däremot är det mycket lätt att känna igen vilken styvnackad tonåring som helst i hennes beteende. Utan tvekan är Amals liv ändå ganska tryggt, och det är kanske därför hon vågar försöka ta tillbaka formuleringsrätten från både islamitiska fundamentalister, "de andra", gammalmodiga släktingar och bekanta som assimilerar sig fåniga. Där andra ser förtryckta tjejer, ser hon mod och skönhet och känner samhörighet. <BR><BR><STRONG>Hon föreställer</STRONG> sig ett intellektuellt liv som kombineras med tro och kärlek till en enda man. Till Amals livsval hör nämligen också att hon ska vara oskuld, till och med okysst, när hon väljer man. Att hon själv ska välja, inte släkten eller föräldrarna är däremot självklart. Intressant nog är oskulden nästan ett krångligare val i dag än att komma ut som homosexuell, transperson eller liknande och kanske värre än att ta på en hijab. <BR>Hur kan man välja bort sex som tonåring? Kokkobello av stora mått, kan man tänka. <BR>Juristen Abdel-Fattah har själv som ung burit plagget, tagit av det men ser sig i framtiden åter som hijabbärerska. Andra kvinnor med ursprung från samma platser gör andra val, är sekulariserade men får precis som bokens Amal ändå bära ansvaret för både det ena och det andra terrordådet. För den som känner sig helt främmande inför diskussionen om sjalen som symbol, klädesplagg, protest eller initiationsrit är det därför nästan en skyldighet att sätta sig in i en problematik som berör så många av världens systrar. I det perspektivet är <EM>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</EM> ett samtidsdokument väl värt att ägna några timmar åt.
Randa Abdel-Fattah
Ser mitt huvud tjockt ut i den här?
Översättning: Molle Kanmert Sjölander
Bonnier Carlsen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!