Ny bok: Når bara halvvägs

Adresser är i våra dagar dessutom en handelsvara. Jag går in på Eniros hemsida och skriver in "Bergsundsstrand 23". Det ligger i närheten av Hornstull i Stockholm. Man kan ta fram flygbilder. Trädtoppar och cykelvägar, huskroppar, innergårdar. Här bodde den tysk-judiska poeten Nelly Sachs under en lång period av sitt liv och det är också den adressen som fått ge namn åt Arne Sundelins nya roman. Den berättar om Sachs ankomst till Sverige 1940 tillsammans med sin åldrade och sjukliga mamma. Sachs var 48 år gammal, något av ett förvuxet barn, och hade fått hjälp av bland annat prins Eugen med att komma in i landet. Hon och modern flydde från nazismen och var en hårsmån från att bli deporterade till Polen innan de slutligen tog sig iväg. I Sverige började hon översätta svensk poesi och debuterade så småningom som poet. Trots stora konstnärliga framgångar (Nobelpriset i litteratur 1961, som det främsta exemplet) var hennes liv i exil präglat av lidande: isoleringen i språket och kulturen, fattigdomen, moderns omättliga hjälpbehov. Längre fram, efter moderns död, drabbades Sachs svårt av psykisk sjukdom, paranoida vanföreställningar, och var långa tider tvångsintagen på mentalsjukhus. Riktigt frisk blev hon aldrig. Arne Sundelin väjer inte för de förtvivlade sidorna i Sachs livshistoria. Tvärtom är det där den huvudsakliga belysningen ligger. Hos Sachs finns ju inte bara den privata biografin, hon är även - kanske med orätt - en sorts representant för den splittrade judiska diasporan. Det finns tilltalande och mindre tilltalande sidor av Sundelins porträtt. Sachs liv är ett solklart romanmaterial och Sundelin lyckas inte sällan fånga en verklig människa på ett trovärdigt sätt. Däremot är hans återkommande tal om henne som bräcklig "fågelunge" olycklig. Det blir inställsamt och något sentimentalt. Och ja - förminskande. Faderlig redogörelse i stället för gestaltning. Nog var Sachs mer än summan av sina plågor. Jag har också svårt att komma underfund med den parallellberättelse, utspelandes i samtiden, som tecknas. Där finns bland annat en ung sinnessjuk man som speglar sig i Sachs öde och driver runt på stan och målar tags. Det låter som en kliché och är det också. Den egentliga kopplingen till Nelly Sachs förblir outredd och avsnitten liknar mer en roman för sig. Det är som om Sundelin inte har tilltro till sitt egentliga ämne och i all hast uppfinner en tilldragelse vid sidan om. Men i stället för att fördjupa bilden gör det att romanen blir baktung och bara når halva vägen.

Ny bok: Når bara halvvägs

Adresser är mer än bara platsuppgifter. De kan ha förmågan att kapsla in det hala och undflyende, bli till associativa koder, länkade till vissa förhållanden. De hör ihop med minnesarbetet, individens specifika plats på jordskorpan och det som äger eller har ägt rum just där.