Ny bok: Froman infriar inte förhoppningarna

Ingmarie Froman Islam, Brudar och Paljetter Ordfront 
Den har en spännande titel, Ingmarie Fromans nya bok ? Islam, brudar och paljetter. Baksidestexten lovar att författaren, som är journalist med mångårigt förflutet som utrikeskorrespondent för både radio och TV, rest runt och träffat kvinnor i Storbritannien, Frankrike och Sverige och intervjuat dem om tro och kultur. Jag ser dagligen i Stockholms södra förorter välklädda, modemedvetna unga kvinnor som offentligt visar sin religionstillhörighet, både kristna och muslimer. Och de är kompisar. En bok som hette ?Religion, brudar och paljetter? hade varit än mer spännande. Men det var ändå med förhoppningen att få läsa intervjuer med dem som knallar runt med snäva jeans, högklackade stövlar och knallröd muslimsk sjal med inlagda silvertrådar jag började läsa. Jag hoppades få veta vad de tyckte och tänkte om världen och sin roll i den. Reportage om vad olika experter anser att de unga kvinnorna tycker och hur de uppfattar sin situation finns det gott om, jag trodde att den här boken var annorlunda. Men jag blev besviken. Ingmarie Froman har visserligen gjort intervjuer med unga kvinnor, slumpvis påträffade tjejer på en muslimsk tillställning i Paris, korta samtal med kvinnor hon träffar på ett center i Creil, Frankrike, flickor på en skola hon besöker en eftermiddag. Men de djupintervjuer jag förväntade mig, de samtal som byggde på en överenskommelse att bli intervjuade, som skulle kunna ge lite mer än dagstidningsinformation, saknar jag. Framförallt bygger Froman innehållet mellan pärmarna på intervjuer med sociologer, rektorer och olika akademiska experter på invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Det finns några längre intervjuer med en tjej i Frankrike, en i England och en i Sverige, men de samtal som förts mellan hyresvärden författaren bott hos när hon var i Bradford och sökte material har fått större utrymme, det som innehavaren av en äktenskapsbyrå berättar om sina kunder har fått större utrymme. Det känns som om författaren hela tiden söker bekräftelse på det hon tror. Innehavaren av äktenskapsbyrån är hindu, bor i Bradford, England, med pakistanskt ursprung. Kunderna är hinduer, sikher, kristna och muslimer, också med pakistanskt ursprung, ändå väljer författaren att betrakta de arrangerade äktenskapen som en muslimsk sedvänja. Ett kapitel börjar med att berätta om Pragna Patel, som pressades i ett helt år av sin mormor och moster till äktenskap. Pragna är hindu. Men det hindrar inte Froman från att fortsätta prata om tvånget som ett muslimskt tvång. Ingmarie Froman skriver att ?frestelsen att förvandla ett renodlat socialt problem till en religiös fråga faller dock ibland både journalister och forskare för.? Jag kan bara hålla med. Hon är själv inget undantag. När hon skriver om att det arrangeras äktenskap även i Sverige gör hon det i ett sammanhang som enbart handlar om muslimer och invandring från Nordafrika. Ändå säger hon, mitt i resonemanget utan att kommentera det vidare, att de flesta arrangemangen sker via organiserad brottslighet och gäller kriminella från Ryssland, Östeuropa och Sydeuropa. Hela boken är full av den typen av motsägelser, dessutom används flera av intervjuerna och de citerade undersökningarna flera gånger vilket ger läsaren intrycket att ett gediget forskningsarbete ligger bakom. Det är synd, för jag tror faktiskt att författaren hade andra intentioner men kollrade bort sig själv på vägen.

Ny bok: Froman infriar inte förhoppningarna

"Jag tror faktiskt att författaren hade andra intentioner men kollrade bort sig själv på vägen", skriver Maria Hamberg i sin recension av Ingmarie Fromans bok Islam, Brudar och Paljetter.